Press

Marith i media

Här kommer ett axplock av de insändare jag lyckats få in (skrivit desto fler:)) och länkar till div artiklar.

http://m.bohuslaningen.se/nyheter/vastsverige/1.4310894-skoterskebrist-i-vuxenpsykiatrin

http://m.bohuslaningen.se/nyheter/dalsland/1.4082491-nya-lokaler-vantar-for-oppenpsykiatrin

http://bohuslaningen.se/nyheter/uddevalla/1.4092674-nytt-operationcentrum-for-en-halv-miljard

Dagkirurgin ska samlas på Uddevalla sjukhus
Publicerad 11 mars 2015 Bohusläningen
I insändarna från Ann-Charlott Gustafsson och Lennart Svensson i onsdagens Bohusläningen målas en mycket dyster bild upp av framtiden för Uddevalla sjukhus. Det är en bild som vi som ansvariga politiker inte delar. För oss är sjukhuset i Uddevalla av största betydelse för att vi ska kunna skapa en hälso- och sjukvård som möter de behov som finns i Fyrbodalsområdet.

I området finns idag två fantastiska sjukhus som ska erbjuda invånarna sjukhusvård på bästa sätt. Uddevalla sjukhus har en självklar plats i lösningen av denna uppgift.
I hela Västra Götalandsregionen arbetar vi nu med en översyn av hur regionens jourcentraler ska organiseras, samtidigt som vi koncentrerar den planerade sjukhusvården till färre platser. Syftet med dessa förändringar är att öka kvaliteten, förbättra tillgängligheten och ge invånarna i Västra Götaland en likvärdig och jämlik vård. Hörnstenar i arbetet är att den vård du behöver ofta ska finnas nära, medan den vård du behöver sällan kan koncentreras till färre platser. Vi menar att de krav och de utmaningar som finns inom sjukvården bara kan mötas genom att vi ser regionens samtliga sjukhus som en samlad resurs.
Huvudinriktningen, i enlighet med tidigare fattade beslut, är att koncentrera akutverksamheten till NÄL och den planerade vården till Uddevalla sjukhus. Detta innebär att driften av jourmottagningen inte kommer att vara knuten till sjukhusen. Det är ännu för tidigt att peka ut den exakta geografiska placering i Uddevalla, liksom vem som kommer att driva den. Mottagningen kommer att ta emot patienter som behöver hjälp när vårdcentralen är stängd, men som inte behöver det stora sjukhusets akutresurser. De förstnämnda utgör en majoritet av patienterna som söker vård i Uddevalla.
På längre sikt ger detta möjligheter för oss att ha spetskompetens på både Uddevalla och NÄL, men inom olika områden. På Uddevalla, som blir något av ett specialistsjukhus, kommer det att finnas dagkirurgiskt centrum, och det finns planer på att bygga ett nytt operationshus utformat för specialiserad dagkirurgi. Uddevalla kan därmed fortsätta att utvecklas som det regionala centrumet för det mesta av vårt områdes planerade specialistvård. Den planerade vården, särskilt dagkirurgi (där patienten kommer till sjukhuset, får sin behandling och åker hem samma dag) är en stor och växande andel av den totala vårdproduktionen, både i Sverige och internationellt. Den skapar ett stort värde och en stor nytta för patienten. Utan den resurs som sjukhuset i Uddevalla utgör, skulle detta aldrig kunna förverkligas.
Vad som nu sker i Uddevalla är alltså ingen avveckling. Det är inte heller någon avlövning och absolut ingen nedläggning. Vad som nu sker är snarare en del i att utveckla sjukhuset och att ta till vara på de resurser som idag finns på sjukhuset. Det är en utveckling som kommer att gynna alla de Uddevallabor som är i behov av sjukhusvård. Men det är också en utveckling som kommer att gynna de vänersborgare och trollhättebor som kommer att behöva den specialiserade vård som i framtiden kommer att ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet på sjuhuset i Uddevalla.
Marith Hesse
Ordförande styrelsen för NU-sjukvården (M)
Ulrik Hammar
Ordförande Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden (FP)

 

http://m.bohuslaningen.se/nyheter/uddevalla/1.3999029-storsatsning-pa-uddevalla-sjukhus

 

Insändare i GP 140903

Säg JA till hjälp via nätet

Hjälp via nätet kan minska den psykiska ohälsan bland barn och unga, skriver Marit Hesse och Annika Tännström (M).
Enligt forskning vid Karolinska Institutet har andelen unga med psykiska problem som oro, ångest eller sömnproblem nästan trefaldigats sedan 90-talets början. Bland 16 – 24 åringarna handlar det om 20 procent. Och än mer allvarligt är att dödligheten bland unga mellan 15 – 29 år har upphört att minska sedan mitten av 90-talet.

Vi moderater känner stor oro inför att den psykiska ohälsan växer, framförallt bland ungdomar och unga vuxna. Det måste bli ett slut på de tomma ord från den rödgröna regionledningen, som kommit att ersätta angelägna satsningar för att minska den psykiska ohälsan.

Under mer än tio år har vi drivit frågan om att erbjuda barn och unga som mår psykiskt dåligt en röd matta genom vården bland annat med satsningar på mobila team och ett förstärkt samarbete med elevhälsan och kommunerna. Resurser måste finnas där eleverna finns, och när mobbningen flyttas från klassrummet till nätet behöver vården finnas tillgänglig där, även efter skoldagens slut.

I en motion till regionfullmäktige har vi därför föreslagit att man tittar närmare på att införa kognitiv beteendeterapi (KBT) på internet för unga. För ungdomarna är det redan naturligt att använda sig av nätet varför denna möjlighet bör breddas och göras tillgänglig för fler.

Trots att alla partier i retoriken är överens om att det krävs ökade insatser för att minska den psykiska ohälsan, visar det sig att regionledningen bestående av (S), (MP) och (V) inte är speciellt mottagliga för idéer och förslag. Inför att Regionstyrelsen ska fatta beslut i frågan är svaret minst sagt njuggt. Trots att remissinstanserna uttryckt stöd för idén och menar att behovet finns, vill den rödgröna regionledningen, som vanligt, inte göra något. När ska de rödgröna förstå att tomma ord och uteblivna satsningar inte kommer att förbättra den psykiska ohälsan bland unga?

Marith Hesse (M)

ersättare i Regionstyrelsen

Annika Tännström (M)

oppositionsråd

Här kommer insändarsvaret på det svar vi fick av Kerstin Brunnström (S) angående kontaktpunkten. Nedan finns länkar till tidigare insändare.

Relaterat

KONTAKTPUNKTEN

Ersätter inte annan vård 2014-07-09

Livsviktig livlina som bara måste fungera 2014-07-02

 

I slutändan är det patienterna som blir lidande

Publicerad 17 juli 2014

Större ödmjukhet från Sahlgrenskas styrelse hade varit klädsamt. Det är uppenbart att Kontaktpunkten för psykvården fungerar dåligt och att patienter blir lidande, skriver Marith Hesse (M) och Lisbeth Sundén Andersson (M).

Vi kan bara tyvärr konstatera att Kerstin Brunnström (S) ordförande i styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) fortfarande slingrar sig och undviker att ge besked om när Kontaktpunkten ska ges förutsättningar att leva upp till de uppsatta målen om att till exempel svara patienten inom tre minuter och återkoppla till patienten inom 48 timmar.

Gruppen psykiskt sjuka är en utsatt, sårbar och skör grupp. Att Kontaktpunkten för hjärtsjukvården eller ögon och ortopedi fungerar hjälper ju knappast de människor som mår psykiskt dåligt och är i akut behov av psykiatrisk hjälp direkt!

Att Kontaktpunkten inte är tänkt att ersätta akuten eller sjukvårdsrådgivningen, det vet vi också. Men den nedmontering och centralisering av den psykiatriska vården som skett i Göteborgsområdet och som (S) tillsammans med (MP) och (V) bär ansvaret för, har fått konsekvenser för vården i stort. Människor blir ju inte friskare, eller mår bättre bara för att man minskar tillgängligheten till vården – de söker sig i stället någon annanstans. Till exempel har centraliseringen av öppenpsykiatrin minskat tillgängligheten till vården och då också ökat trycket på vårdcentralerna och Kontaktpunkten.

Brunnström (S) borde med en större ödmjukhet kunna tillstå att utvecklingen inte har blivit den önskvärda, detta för att kunna göra de förstärkningar som behövs och ge personalen verktygen att kunna möta patienternas behov. Granskningsrapporten talar sitt tydliga språk – Kontaktpunkten har inte fått de förutsättningar som behövs för att kunna fungera.

Marith Hesse (M)

Ersättare i regionstyrelsen

Lisbeth Sundén Andersson (M)

Ersättare i regionstyrelsen

Livsviktig livlina som bara måste fungera

Insändare publicerad i GP 2 juli 2014

Kontaktpunktens kapacitet inom psykiatrin motsvarar inte antal ärenden som kommer in, skriver debattörerna. Kontaktpunktens kapacitet inom psykiatrin motsvarar inte antal ärenden som kommer in, skriver debattörerna.

Bristen på politiska initiativ och åtgärder för att öka tillgängligheten till Kontaktpunkten innebär en direkt fara för människors liv, skriver Marith Hesse (M) och Lisbeth Sundén Andersson (M).
Sahlgrenskas Kontaktpunkten ska via telefon hantera patienters remisser, ärenden för recept och intyg samt rådgivning och administrera tidsbokning samt ta emot synpunkter och klagomål. I vintras startade ett upprop av psykiatripersonal med anledning av att såväl patienter som personal vittnade om en ohållbar situation med hög belastning där människor inte kom fram via telefon vilket innebar att de vare sig fick hjälp eller mediciner.

Under våren har telefonväxeln brakat sönder ett flertal gånger då patienterna tvingats stå utan den ”livlina” de mest sköra behöver. Så sent som den 9 maj tvingades Kontaktpunkten stänga vid lunch på grund av överbelastning. Patienterna fick därmed vänta med sina ärenden till måndag. Något vi kunde läsa om i tisdagens GP.

Stora bekymmer

Ernst and Young har gjort en genomlysning av Kontaktpunkten avseende granskning av remisshantering, ärendehantering och tidsbokning. Denna genomlysning visar på en verksamhet med stora bekymmer. Verksamheternas kapacitet motsvarar inte antalet ärenden som kommer in till Kontaktpunkten. Det är inte tydliggjort vem som har det medicinska ansvaret för verksamheten. Det sker ingen uppföljning av kvalitet och effektivitet i administrationen, utöver mätningar av inkommande samtal och kundnöjdhet. Sammanfattningsvis kan man konstatera att genomlysningen visar att Kontaktpunkten inte getts förutsättningar att bedriva sin verksamhet på ändamålsenligt sätt.

Ingen skugga ska falla över personalen som gör ett fantastiskt arbete. Det handlar om att personalen måste ges rätt förutsättningar att utöva sin profession.

Under de senaste åren har det skett en rad förändringar inom psykiatrin i Göteborgsområdet vilket bidragit till att kraftigt öka trycket på Kontaktpunkten. De öppenpsykiatriska mottagningarna i Partille, Härryda och på Hisingen har stängts och neddragningar har gjorts inom barn- och ungdomspsykiatrin på flera ställen i regionen bland annat vid den barnmedicinska mottagningen i Partille. Dessa förändringar har drivits igenom av den rödgröna regionledningen bestående av S, MP och V och lett till en centralisering av verksamheten vilket lett till sämre tillgänglighet till hjälp och vård för patienterna.

Trots uppenbara problem

Trots att problemen inom psykiatrin är uppenbara och på många sätt akuta, dröjer insatserna från politiskt håll. Ansvariga politiker tiger och försöker bolla över ansvaret på andra. Med de problem som Kontaktpunkten dras med i dag kan man inte låta bli att undra vem den är till för. Inte verkar den vara till för människor i akut behov av psykiatrisk hjälp. Bristen på politiska initiativ och åtgärder för att öka tillgängligheten till Kontaktpunkten innebär en direkt fara för människors liv. Kontakten och vården måste vara omedelbar för människor med psykisk sjukdom.

Kerstin Brunnström (S) är ordförande i Sahlgrenska Universitetssjukhusets styrelse och ytterst ansvarig för Kontaktpunkten och den psykiatriska vården i Göteborg. Det hade varit intressant att få reda på när hon tror att problemen med Kontaktpunkten kan vara lösta och patienterna få den hjälp de behöver.

Marith Hesse (M)

ersättare i regionstyrelsen

Lisbeth Sundén Andersson (M)

ersättare i regionstyrelsen

 

Insändare i GP Fredag 28 mars 2014

Oseriöst av S om psykvården

Att i svepande ordalag påstå att den rödgröna regionledningen satsar på barn- och ungdomspsykiatrin och primärvården är knappast seriöst, skriver Marith Hesse (M).

I Västra Götaland köar hundratals barn till Barn- och ungdomspsykiatrin, Bup. Problemen har varit kända i flera år och i retoriken är alla partier i regionen överens om att psykisk ohälsa bland unga är en viktig fråga. Ändå lyser de konkreta förslagen från regionledningen S, MP och V med sin frånvaro. Moderaterna har länge drivit på för att stärka vården med satsningar på mobila team, ett förstärkt samarbete med kommunerna och i alliansen har vi presenterat ett niopunktsprogram för att motverka psykisk ohälsa.

I Göteborgsområdet har det skett en centralisering av psykiatrin, inte minst till Sahlgrenska universitetssjukhuset, SU. Därför blir jag minst sagt förvånad och förskräckt när Kerstin Brunnström (S), ordförande för SU, försöker bolla över ansvaret för barn- och ungdomspsykiatrin på primärvården och vårdcentralerna.

Beslut trots protester

Trots protester beslutade S med stödpartier i SU:s styrelse att stänga flera öppenpsykiatriska mottagningar. Man har dragit ner på Bup på flera orter och för inte så länge sedan fattade Brunnströms partikamrater i Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 beslut om att flytta det neuropsykiatriska teamet från primärvården i Kungälv och lägga in det under Kungälvs sjukhus. Utöver detta är SU:s Kontaktpunkt svår att nå.

Att i svepande ordalag påstå att den rödgröna regionledningen satsar på barn- och ungdomspsykiatrin och primärvården är knappast seriöst. Brunnström får gärna berätta om vilken satsning hon i så fall refererar till – i själva verket lägger ju den rödgröna regionledningen mindre pengar till VGPV än vad vi gör.

Det är illa att Brunnström skyller ifrån sig på primärvården när nyckeln ligger i den verksamhet hon själv ansvarar för. Men det värsta är att en sådan attityd inte leder till några förbättringar för de barn som i dag köar för att få hjälp.

Marith Hesse (M)

ersättare i regionstyrelsen

vice ordförande Primärvårdsstyrelsen

 

Insändare på debatt i Expressen/GT Lördag 15 februari 2014

Psykvården: Inte ens remisser tas på allvar

 Vi var många som hyste farhågor inför centraliseringen av den psykiatriska öppenvårdsverksamheten. Trots starka protester drev Socialdemokraterna med stödpartier i Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SU) styrelse igenom beslutet att stänga de öppenpsykiatriska mottagningarna i Partille, Härryda och på Hisingen.
Tyvärr verkar vi ha fått rätt. Nu tyder mycket på att människor som mår psykiskt dåligt och som är i behov av (ibland) omedelbar vård inte får den hjälp de behöver.

Sedan mottagningen på Hisingen stängdes har antalet patienter med psykisk sjukdom som söker sig till vårdcentraler och jour ökat. Personalen på vårdcentralerna vittnar om att remisser ofta kommer i retur och att man ibland inte får svar på skickad remiss. Patienter som söker hjälp på psykmottagningen på SU under kvällar och helger hänvisas till vårdcentralen – även om att patienten är självmordsbenägen. Utöver detta är det mycket svårt att komma fram på telefon till Sahlgrenskas Kontaktpunkt, vilket nu lett till att psykiatripersonal startat ett upprop.

Samtidigt kan man i årsredovisningen för Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 läsa att antalet besök inom vuxenpsykiatrin på (SU) har minskat och att centraliseringen av den psykiatriska öppenvårdsverksamheten inneburit fler uteblivna besök. Att besöken minskar när vårdcentralernas remisser kommer i retur är inte så konstigt.

I november meddelade Försäkringskassan på Hisingen att personalen där kände en stark frustration över den neddragning som gjorts då den tydligt ser vilka effekter det fått för en av de mest utsatta grupperna i vårt samhälle.

Var det detta den politiska ledningen bestående av S, MP och V i regionen ville åstadkomma?

Den psykiatriska vården är i behov av betydande insatser och måste vara driftsäker. Därför har vi från moderat håll i Västra Götalandsregionen under mer än tio år lyft upp frågor om psykiatrin och försökt få den politiska ledningen att agera. För att nå en framgångsrik behandling krävs god samverkan mellan olika myndigheter, psykiatri, kommun och primärvård. Den centralisering som nu gjorts slår sönder denna samverkan.

I retoriken råder det politisk enighet om att den psykiatriska vården ska byggas upp. Men i praktiken har den politiska ledningen agerat annorlunda. Så vad har Kerstin Brunnström (S) som ordförande för SU tänkt göra för att garantera att människor som mår psykiskt dåligt får den vård de behöver? När beslutet om att centralisera verksamheten och stänga de öppenpsykiatriska mottagningarna fattades var många oroliga för att patienter skulle hamna mellan stolarna. Nu verkar det inte ens finnas några stolar att hamna mellan.

Marith Hesse

Ersättare (M) i regionsstyrelsen

Härryda-Posten 12 februari 2014 

Sedan de öppenpsykiatriska mottagningarna i Härryda, Partille och på Hisingen stängdes har antalet patienter med psykisk sjukdom som söker sig till vårdcentraler och jour ökat.Trots starka protester så drev Socialdemokraterna i Sahlgrenskas styrelse igenom stängningen. Från flera håll vittnar man nu om att den specialiserade psykiatriska vården i regionen inte har möjlighet att ta emot patienter som remitteras in. Allt oftare kommer remisser tillbaka till vårdcentralerna och patienten står utan den vård han/hon så väl behöver. Risken finns att man struntar i att skicka in patienten då man ändå vet att remissen kommer i retur!Allt fler patienter som söker hjälp på psykmottagningen på sjukhuset under kvällar och helger hänvisas till vårdcentralen tom när patienten är självmordsbenägen. Utöver detta är det nästa fullt omöjligt att komma fram på telefon till Sahlgrenskas Kontaktpunkt vilket nu lett till att psykiatripersonal startat ett upprop. I Hälso- och sjukvårdsnämnd 7´s årsredovisning kan man läsa att antalet besök inom vuxenpsykiatrin på SU har minskat och att omorganiseringen inneburit fler uteblivna besök. Kanske det inte är så konstigt att besöken minskar när man inte tar emot de patienter som man borde!Var det detta den politiska ledningen (S, Mp, V) i Västra Götalandsregionen ville när man stängde mottagningarna?När beslutet om stängning kom blev många oroliga för att patienterna skulle hamna mellan stolarna, men nu verkar det inte ens finnas några stolar att hamna mellan!Då den psykiska ohälsan i regionen inte minskar anser vi att det är fel att lägga ner mottagningar som tillhör den nära vården. För att patienten ska nå en framgångsrik behandling är samverkan mellan psykiatri, myndigheter, kommun och primärvård av högsta vikt. Den centralisering av öppenpsykiatrin som nu görs slår sönder den samverkan.

Vi Moderater har under flera år motsatt oss besparingar inom psykiatrin vilket vi fått litet gehör för från den politiska ledningen i regionen.

 

Partille Tidning 6 februari 2014

I början av januari skrev Irma Ekwall (M) en insändare angående nedläggningen av den allmänpsykiatriska mottagningen i Partille. Precis som Irma skriver har mottagningen funnits i många år och varit en stor trygghet för dess patienter men även för primärvården och inte minst för Partille kommun. Trots starka protester så drev Socialdemokraterna i Sahlgrenskas styrelse igenom nedläggningsbeslutet. Från flera håll vittnar man nu om att den specialiserade psykiatriska vården i regionen inte tar emot patienter som remitteras in. Allt oftare kommer remisser tillbaka till vårdcentralerna och patienten står utan den vård han/hon så väl behöver. Risken finns att man struntar i att skicka in patienten då man ändå vet att remissen kommer i retur! Allt fler patienter som söker hjälp på psykmottagningen på sjukhuset under kvällar och helger hänvisas till vårdcentralen även när patienten är självmordsbenägen. Utöver detta är det nästa fullt omöjligt att komma fram på telefon till Sahlgrenskas Kontaktpunkt vilket nu lett till att psykiatripersonal startat ett upprop. I Hälso- och sjukvårdsnämnd 7´s årsredovisning kan man läsa att antalet besök inom vuxenpsykiatrin på SU har minskat och att omorganiseringen inneburit fler uteblivna besök. Kanske det inte är så konstigt att besöken minskar när man inte tar emot de patienter som man borde! Var det detta den politiska ledningen

(S, Mp, V) i Västra Götalandsregionen ville när man stängde de psykiatriska mottagningarna som fanns i Partille, Härryda och på Hisingen?  När beslutet om stängning kom blev många oroliga för att patienterna skulle hamna mellan stolarna, men nu verkar det inte ens finnas några stolar att hamna mellan!

Då den psykiska ohälsan i regionen inte minskar anser vi att det är fel att lägga ner mottagningar som tillhör den nära vården. För att patienten ska nå en framgångsrik behandling är samverkan mellan psykiatri, kommun och primärvård av högsta vikt. Den centralisering av öppenpsykiatrin som nu görs slår sönder den samverkan.

Vi Moderater har under flera år motsatt oss besparingar inom psykiatrin vilket vi fått litet gehör för från den politiska ledningen i regionen.

Marith Hesse (M)

Insändare i GT 11 december 2013

Trots personalens fantastiska arbetsinsatser dras sjukvården i Västra Götaland med betydande problem, inte minst i form av överbeläggningar och växande vårdköer.

Trots att det är (S), (MP) och (V) som tillsammans styr Västra Götalandsregionen och som ansvarar för sjukvården förklarade personalutskottets ordförande Sören Kviberg (V) för inte så länge sedan i tv, att den ökade arbetsbelastningen för sjukvårdens personal under sommaren var regeringens fel. Kviberg (V) var inte heller sen med att försöka ituta tv-tittarna att statsbidragen minskat med 100 miljoner kronor, vilket inte stämmer.

Alliansregeringens arbetslinje och jobbskatteavdrag, har bidragit till ökade skatteintäkter i regionen med ca 6 miljarder mellan 2006-2012. Ytterligare 6 miljarder till välfärdens kärna som man kan undra om de används på bästa sätt.

Att vältra över ansvaret och skylla på regeringen för den rödgröna regionledningens oförmåga att klara uppdraget att locka fler sjuksköterskor till regionen, är oseriöst.

Kviberg (V) borde snarare titta sig själv i spegeln. Från moderat håll har vi agerat blåslampa och under lång tid försökt förmå de rödgröna att ta ett helhetsgrepp kring personalfrågorna men det stående svaret från Kviberg (V) har varit att ”vi följer utvecklingen”. Således har sommarsituationen inom sjukvården varit minst sagt ansträngd – varje år – under lång tid.

Till skillnad från Kviberg (V) hävdar Hälso- och sjukvårdsutskottets ordförande Helen Eliasson (S) i GT, att det inte saknas ekonomiska resurser när det kommer till bristen på sjuksköterskor.

Sanningen är den att den rödgröna ledningen inte prioriterar sjukvården tillräckligt högt. Det visar sig också i det faktum att många av de vallöften som de rödgröna utlovade i valrörelsen 2010 har visat sig vara en samling tomma ord. Vad har t ex hänt med löftet om en timmas väntetid på akuten, en ny ambulanshelikopter och kortare köer? I verkligheten har vi fått längre vårdköer och väntetider på akuten. Och ambulanshelikoptern- den lyser med sin frånvaro.

Vi moderater prioriterar sjukvården högst då vi ser att det finns fel och brister som bör uppmärksammas och förbättras. I budgeten avsatte vi mer pengar till sjukvården än de rödgröna och vi har idéerna för hur sjukvården i Västra Götalandsregionen ska bli bättre.

Det är ingen långsökt slutsats att dra, att bekymren inom sjukvården beror på den rödgröna regionledningens oförmåga att prioritera sjukvården och bristen på styrning. Med ett år kvar till valet har patienter och personal all anledning att förvänta sig mer än politiker som skyller ifrån sig.

Marith Hesse (M)

Ersättare i Regionstyrelsen

 

17 November publicerades vår replik på Majoritetens (S,Mp,V)inlägg angående vård för prostituerade (vilket återfinns längre ner på sidan)

Tack vare att vi stått på oss ser det ut som att det blir ett möte mellan beställarnämnden och beställd Primärvård för att lösa detta OCH tolkprojektet.

Våra påståenden allt annat än påhittade

Så sent som i slutet av oktober vid sammanträdet med Hälso- och sjukvårdsnämnd 5, fick vi på vår fråga svaret, att projektet Stiv hade prioriterats bort. Beskyllningarna mot oss är ett riktigt lågvattenmärke, skriver Johan Fält och Marith Hesse (M).

Det är glädjande att de rödgröna i regionstyrelsen verkar ha beslutat att under överskådlig tid stödja projektet Stiv och fortsatt erbjuda vård till personer som säljer sex. Helén Eliasson (S), Göran Larsson (MP) och Annette Ternstedt (V) påstår att vi hittat på att Stiv inte fått någon beställning, vilket är ett riktigt lågvattenmärke. Beställningen har uteblivit.

Det vore också bra om man kunde förmedla budskapet att man vill fortsätta stödja STIV till sina partikamrater i berörda nämnder och styrelser.

Trots att sjukvård är ett ansvar för landsting och regioner har Alliansregeringen valt att avsätta statliga medel till HIV-prevention och projektet Stiv. För att säkerställa att målgruppen möter vårdpersonal med rätt kompetens skulle en vårdcentral knytas till projektet. Man skulle även ordna så att de utsatta som saknar betalningsförmåga skulle garanteras den vård de behöver. Men den beställningen har man valt att prioritera bort.

Så sent som i slutet av oktober vid sammanträdet med Hälso- och sjukvårdsnämnd 5, fick vi på vår fråga svaret, att Stiv hade prioriterats bort. Ingen från S, MP eller V hade någon avvikande åsikt. Tjänstgörande ordförande Mikael Malm (MP) fick även detta svar skriftligen. Där står det “Angående STIV projekt för prostituerade. Blir ingen satsning på detta projekt. ” Det hela avslutas med “Därför inget STIV projekt”. Man kan knappast få ett tydligare besked än så.

Det viktigaste för oss Moderater är att denna utsatta grupp får den vård de behöver och att den ges av personal med rätt kompetens. Då denna målgrupp ofta faller utanför de etablerade hälsosystem är kompetens om målgruppen extra viktig.

Vi tolkar att Helén Eliassons (S), Göran Larssons (MP) och Anette Ternstedts (V) nu garanterar detta. Skulle så inte vara fallet kommer vi att påminna er om att ni brutit detta löfte och utkräva en ursäkt till de som drabbas.

Johan Fält (M)

2:e vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnd 5

Marith Hesse (M)

ersättare i regionstyrelsen

8 November publicerades denna replik i GP, där vi blev anklagade av majoriteten att ljuga!

En ursäkt är på sin plats

Vi delar det starka engagemang för verksamheten Stiv som Johan Fält och Marit Hesse (M) visar. Men det är en magstark anklagelse när deras påhittade nedläggningshot utmålar oss som inhumana, skriver bland andra Helén Eliasson (S).
Moderaterna anklagar den rödgröna politiska ledningen i Västra Götalandsregionen för att hota finansieringen av verksamheten Stiv som hjälper människor som säljer sex att få rätt vård. Det korta svaret är att det gör vi inte. Den viktiga verksamhet som Stiv bedriver finansieras inte av regionen utan via statliga medel för HIV-prevention. Det är inte aktuellt att dra in dessa medel.

Vi har mycket svårt att förstå var Johan Fält och Marit Hesses slutsatser kommer ifrån. Vi väljer den positiva tolkningen att artikeln är ett missförstånd som beror på dålig faktakontroll och accepterar en ursäkt för de grova påhopp som avslutar artikeln. Vi delar det starka engagemang för verksamheten Stiv som Johan Fält och Marit Hesse visar. Men det är en mycket magstark anklagelse när deras påhittade nedläggningshot ger oss som ledning epitetet inhuman.

Vi kan tänka oss flera saker som är inhumana, exempelvis den moderata idén om att sjuka personer efter en tidsgräns ska betraktas som friska som vi hittar i sjukförsäkringen. Här kan vi med riktiga fakta tala om en nedskärning som drabbar de mest utsatta. Ett annat exempel är M:s löfte om att stötta kvinnojourer. Vackert i tal men i handling har vi inte sett något resultat.

Den rödgröna politiska ledningen i Västra Götaland arbetar dagligen för att vården ska bli mer jämlik och nå de som har störst behov. Vi förväntar oss en ursäkt från Moderaterna som i sin artikel sprider felaktiga uppgifter och vilseleder invånarna.

Helén Eliasson (S)

regionråd, ordförande Hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU)

Göran Larsson (MP)

ledamot HSU

Anette Ternstedt (V)

ledamot HSU

 

Insändare i GT 131110 Angående tolktjänsten inom sjukrådgivningen

Rödgrönt beslut kan öka trycket på akuten

Under ett år har Västra Götalandsregionen, Stockholmsläns landsting och Region Skåne bedrivit ett pilotprojekt kring en tolktjänst inom patientrådgivningen (1177). Man har erbjudit tolk på somaliska och arabiska, och den huvudsakliga målgruppen har varit kvinnor och föräldrar.
Syftet har varit att göra vården mer tillgänglig och jämlik. Alla medborgare kan ringa 1177 när man behöver råd i medicinska frågor. För människor med begränsad kunskap i svenska kan denna typ av rådgivning innebära bekymmer inte minst i form av språkförbistringar.
I Västra Götaland har projektet varit framgångsrikt. 2 674 tolksamtal har genomförts på tio månader och det har fått högsta betyg av dem som nyttjat det.
Enligt en rapport i augusti innebär 3 000 samtal att man undvikit cirka 450 akutbesök och cirka 300 besök hos till exempel vårdcentral. Tolkprojektet har således inneburit färre besök på akuten, bättre hjälp för vårdtagarna och besparingar för regionen.
Trots det vill inte den styrande rödgröna regionledningen finansiera en fortsättning av projektet, och från årsskiftet kommer verksamheten läggas ner. Det är mycket olyckligt.

Vi befarar att det kommer leda till fler besök och ett ökat tryck på de redan hårt ansträngda akutmottagningarna, framför allt på barnakuten.
I Stockholms läns landsting, med alliansstyre, ska man fortsätta även 2014. Viljan finns även i Skåne. Vi vädjar till de rödgröna i Västra Götalandsregionen att ändra sin inställning och göra detsamma.

Johan Fält (M)
2:a vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden 5
Marith Hesse (M)
Ersättare i regionstyrelsen

Idag 1 November 2013 skriver Johan Fält och jag nedanstående artikel i GP.

Detta då vi vill värna en grupp som är bland de mest utsatta i vårt samhälle. Oerhört glad för att GP tog in den, förhoppningsvis leder det till förändring!

Svik inte våra mest utsatta

Det är inhumant av de rödgröna i Västra Götaland att rycka undan vårdstödet till prostituerade, skriver Marith Hesse och Johan Fält (M).
I Göteborg finns ett projekt som heter Stiv, Samverkan för tillgänglig vård för personer som säljer sex, som nu riskerar att läggas ner. Vi Moderater trodde att vi var överens med S, MP och V om att finansieringen av detta projekt skulle fortgå. Vi har varit så övertygade om att vi hade en uppgörelse att vi har sagt att denna fråga är löst. Tyvärr visade sig detta vara fel!

Stiv startades då Göteborgs stads prostitutionsgrupp och medarbetare inom Västra Götalandsregionen uppgav att man vid flertalet tillfällen mött personer som haft akuta vårdbehov men inte fått den vård de haft rätt till.

Personer inom denna målgrupp faller ofta utanför våra etablerade hälsosystem då många känner misstro mot eller har dåliga erfarenheter av samhället i stort och en del har även dålig erfarenhet från besök inom vården. Tyvärr har ofta vården bristande kompetens om målgruppen.

De mest utsatta i samhället

Kvinnor och män som säljer sex befinner sig ofta i en traffickingliknande situation eller annan beroendeställning som innebär att man tillhör de mest utsatta i samhället. Nu vill den rödgröna regionledningen ta bort deras möjlighet till vård.

Detta är inhumant och kommer att leda till ökat lidande för individen men också ökade kostnader för samhället. Dessutom är denna grupp en av de särskilda preventionsgrupper som pekas ut av Smittskyddsinstitutet och där det ur ett folkhälso- och smittskyddsperspektiv finns stora vinster att göra när det gäller smittspridning.

Personer som säljer sex utsätter sig för ökad risk för såväl fysiskt, psykiskt som sexuellt våld samt risk för hiv, andra sexuellt överförbara infektioner och hepatiter. Det finns stora behov inom gruppen av såväl preventiva insatser som provtagning. Nu vädjar vi till S, MP och V att inte dra undan stödet till dessa människor.

Marith Hesse (M)

ersättare i regionstyrelsen

Johan Fält (M)

2:e vice ordförande hälso- och sjukvårdsnämnd 5

Expressen/GT Ledare på webben 131019

“Möt ungdomarna på deras egen arena”

För barn och ungdomar är i dag nätet en självklar “plats” att vara på. Liksom tidigare generationer möttes på lekplatser, fotbollsplaner eller fritidsgårdar möts de unga i dag på nätet. Utvecklingen är på både gott och ont. För samtidigt som nätet blir en plats att umgås på, att uttrycka sig på, delta konstruktivt, så finns en mörkare sida.

Via datorn har tyvärr trakasserier och mobbning flyttat från skolkorridorerna till det egna hemmet. Detta måste vuxenvärlden kunna möta, till exempel genom att ställa krav på en modernare och mer tillgänglig elevhälsa och barn- och ungdomspsykiatri. I en rapport om psykisk ohälsa i Sverige konstaterade OECD i våras att det är de unga som är värst drabbade. Kritik riktades mot skolhälsovården som saknade tillräckligt med resurser och för att väntetiden till psykolog var för lång.

Ett sätt att göra hjälpen mer tillgänglig är att erbjuda mer psykologhjälp via nätet. På en del ställen i vår region erbjuds i dag exempelvis KBT behandling via nätet. För ungdomarna är det redan naturligt att använda sig av nätet varför denna möjlighet borde breddas och göras tillgänglig för fler.

Likaså finns mycket goda erfarenheter av umo.se (Ungdomsmottagningen på nätet). Att få ihop sin skoldag kan vara svårt om man inte mår bra. Att passa in besökstider, som inte krockar med skola eller andra aktiviteter, kan också vara svårt. För många är det dessutom stigmatiserande att söka hjälp. De vill inte ha skolkamrater ska se att de uppsöker skolsköterskan, kuratorn eller psykologen.

En undersökning från Uppsala universitet visar att över hälften av ungdomarna med symptom på ångest eller depression överhuvudtaget inte söker hjälp. Två tredjedelar av dem som söker hjälp gör det inte inom barn- och ungdomspsykiatrin, utan vänder sig till bland annat Elevhälsan och primärvården. Även om antalet skolsköterskor och kuratorer ökat under de senaste tio åren upplever elever på många håll att det är svårt att få tid hos Elevhälsan. Ökningen är således uppenbarligen inte tillräcklig för att möta behoven.Det är viktigt att upptäcka de barn/ungdomar som mår psykiskt dåligt, i tid. Annars är risken stor att den psykiska ohälsan blir desto mer komplex och hänger kvar i vuxen ålder. Regeringen har satsat 650 miljoner kronor för att stärka elevhälsan och cirka 115 miljoner av dessa bör komma Västra Götalandsregionens 49 kommuner till godo. Vi tror att en översyn av arbetsformerna för såväl elevhälsan som primärvården och den specialiserade vården för unga som lider av psykisk ohälsa är nödvändig. Resurser måste finnas där eleverna finns, och när mobbningen flyttas från klassrummet till nätet behöver elevhälsan finnas tillgänglig där, även efter skoldagens slut. Så låt oss gemensamt, kommuner och region, använda de statliga pengarna på ett sätt som kommer de unga tillgodo.

Annika Tännström Oppositionsråd (M)

Marith Hesse Ersättare (M) regionstyrelsen

Sofie Bichler Distriktsordförande Muf Bohuslän

Länk till artikeln:  http://www.expressen.se/gt/ledare/mot-ungdomarna-pa-deras-egen-arena/

Insändare i Partille-Tidning 10 oktober 2013

Låt Partilleborna åka till Gamlestadens jourcentral

Vi som bor i Partille och Sävedalen och är listade på vårdcentral här är hänvisade till jourmottagningen på Mölndals sjukhus när den ordinarie vårdcentralen är stängd. Väljer man som patient att istället åka till den jourmottagning som ligger närmast men då utanför det fastställda jourområdet får man betala 300 kronor istället för 100 kronor. Vilket innebär att närmaste jourmottagning och akutmottagningen på Östra Sjukhuset har samma patientavgift,vilket kan leda till att patienter åker till akuten istället för jourmottagningen. Dock bör understrykas att väntetiden oftast är mycket längre på akuten! För att göra det enklare för patienterna har Närhälsans vårdcentral i Partille ansökt till Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 om att få samverka med jourmottagningen i Gamlestaden.

Dock har man hitills haft svårt att nå fram i frågan.

Om ansökan beviljas skulle det ge vårdcentralen möjlighet att hänvisa patienter till närmaste jourmottagning och som patient skulle man då betala 100 kronor oavsett om man åkte till Gamlestaden eller Mölndal. De privata vårdcentralerna har samma möjlighet att ansöka om att få samverka över jourområde när det är till gagn för patienterna Sedan tidigare finns denna möjlighet för de patienter som är listade på Hönö och Öckerö Vårdcentral (privat och offentlig) vilket godkänts av HSN 4. Dessa patienter kan åka till Brämaregårdens Vårdcentral och betala 100 kronor för det besöket istället för att åka hela vägen till jourcentralen på Kungälvssjukhus. Jag hoppas att ledningen i HSN 7 (S,V,Mp) beviljar detta då det är till gagn för patienterna och att “systemet” inte sätts före människan, i detta fall Partilleborna.

Marith Hesse (M)

Insändare i Partille-Tidning 5 September 2013

Vi kunde i förra veckans PT läsa att en boende vid Vallhamra IP känner sig lurad och att man aldrig träffat någon som är positiv till byggandet av den nya Multihallen i Sävedalen. Jag kan bara beklaga att den som undertecknat insändaren känner sig lurad men det bör inte blandas ihop med att påstå att ingen vill ha multihallen. Jag är mycket positiv till bygget både i egenskap av politiker och privat person boende i Sävedalen. I båda dessa roller har jag träffat många som är positiva till den nya Multihallen. Den satsning som görs på Vallhamra IP är befogad då den gamla hallen var i mycket dåligt skick och inte anpassad utifrån de behov som finns, dessutom kommer den komma flera föreningar till gagn. En ny multihall är ett lyft för Sävedalen och Vallhamra IP och på sikt hoppas jag att detta leder till en fortsatt upprustning av hela idrottsplatsen. Det är positivt att Partille kommun väljer att satsa i Sävedalen och Multihallen kommer bli ett bra komplement till kommunens övriga hallar och den kommande arenan i Partille Centrum.

Marith Hesse (M)

INSÄNDARE I GT 12 maj 2013

Ännu en gång har vi läst om att det på helgen var överfullt på barnakuten på Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus vilket självklart ledde till långa väntetider. Många utav dessa patienter hade kunnat gå till en vårdcentral istället. På dagtid finns det en massa vårdcentraler att välja mellan men på kvällar och framförallt helger är det sämre.

I Göteborg finns det bara en ”Primärvårds akut” som har öppet efter kl 16 på lör, sön och helgdagar och det är Närhälsan i Gamlestaden som har öppet sin jourmottagning öppen fram till kl 22 alla dagar i veckan. Det finns möjlighet för jourvårdcentralerna att ha öppet längre än vad man har idag. Men de styrande sjukvårdpolitikerna (S, V och Mp) har valt att styra patienter, som borde få sin vård på vårdcentralen, till sjukhusens akutmottagningar.

I en så stor stad som Göteborg är det inte så konstigt att detta inte fungerar.

Vi anser att man från regionens sida måste ta sig en rejäl funderar på vilka åtgärder man bör ta för att möta patienternas behov på helgerna!

Ett alternativ kan vara att öppna upp Primärvårdsjourer framför/inne på sjukhusens akutmottagningar. Hos S, V och Mp uttrycks det ibland att man ska lära patienter att gå någon annanstans än till akuten MEN då är det en förutsättning att det överhuvudtaget finns någon annanstans att gå!! Detta är

ingen enkel fråga, det är på tiden att den lyfts upp på bordet på riktigt.

 

Marith Hesse (M)                                          Lisbeth Sundén-Andersson (M)

Vice Ordförande Primärvårdsstyrelsen     Vice Ordförande Kungälvs sjukhus

Ersättare Regionstyrelsen                            Ersättare Regionstyrelsen

 

GP 4 december 2012. EFTER S,V,MP STYRELSE BESLUT I SU STYRELSE OM ATT STÄNGA DE  ALLMÄN PSYKIATRISKA MOTTAGNINGAR PÅ HISINGEN, I PARTILLE OCH HÄRRYDA. ETT SVÅRT SLAG MOT PATIENTERNA OCH ANHÖRIGA!!!!!

Psykvården måste tas på allvar

Moderaterna har under flera år motsatt sig besparingar i psykiatrin, dessvärre har Västra Götalandsregionens S-ledda styre inte velat lyssna. Och besparingarna fortsätter, skriver bland andra Johnny Bröndt (M).

Nyligen beslutade Socialdemokraterna i Sahlgrenskas Universitetssjukhusets styrelse sig för att stänga tre psykiatriska öppenvårdsmottagningar i Partille, Härryda och på Hisingen. Samtliga berörda hälso- och sjukvårdsnämnder har motsatt sig stängningarna. Enhälligt.

Starka signaler har också kommit från kommunala företrädare och framför allt från patient-, anhörig- och brukarföreningar. Det är inte rimligt att lämna två hela kommuner plus en stadsdel, stor som Västerås kommun, utan specialiserade öppenvårdsmottagningar. S anser dock att de har tolkningsföreträde framför dem som är direkt berörda av vården.

Samverkan oerhört viktig

Vi moderater vet att samverkan mellan psykiatri, primärvård och kommunal omsorg är oerhört viktig för en framgångsrik behandling. Många är berörda av den psykiatriska öppenvården – människor med depression, ångest, social fobi, sjukdomar som drabbar många människor varje år. Depression kan räknas som en av våra stora folksjukdomar, 15 procent av alla män och 25 procent av alla kvinnor beräknas någon gång under sitt liv drabbas av en depression som är såpass allvarlig att den kräver behandling.

Nu centraliseras öppenvårdspsykiatrin. Patienternas får längre resväg, samarbetet med kommunernas socialtjänst riskerar att försämras liksom kontakten med primärvården. Söktrycket på den enda kvarvarande psykiatriska akutmottagningen i Göteborg har ökat och riskerar att bli ännu högre om det blir svårare att komma till öppenvårdsmottagningarna.

Psykiatrisk vården måste tas på allvar.

Johnny Bröndt (M)

vice ordförande Sahlgrenska

Annika Tännström (M)

ledamot Sahlgrenska

Marith Hesse (M)

vice ordförande Primärvårdsstyrelsen

Per Vorberg (M)

2:e vice ordförande HSN 7

Anna-Maria Raimer (M)

ledamot HSN 11

 

GT (November 2012)

Att anklaga oss för att ljuga är väl magstarkt

Vi anser till skillnad från Socialdemokraterna Jenssen och Willner – se GT:s debattspalt 2 november – inte att det gjorts en satsning på barn- och ungdomsmedicin (BUM) genom beslutet att flytta ansvaret för detta från primärvården till SÄS.

Att anklaga oss för att ljuga kring barnsjuk­vården i Södra Älvsborg är magstarkt. En oberoende undersökning visar att nuvarande BUM-verksamhet i primärvårdens regi fungerar mycket bra. Vilket ni säkert får höra om ni för dialog med patienter och anhöriga.

Vad ­Jenssen och ­Willner ­menar att de ska uppnå ­genom ändrad organisation hade varit fullt möjligt i den nuvarande, om de i stället valt att fokusera på att komma tillrätta med läkar­bristen på SÄS. Men för grundproblematiken är intresset svalt.

Jenssen och Willner upplyser oss om att vi borde vara medvetna om att de befintliga barn- och ­ ungdomsmedicinska mottagningarna i Södra Älvsborg kommer att finnas kvar, ­ eftersom detta skulle ha ­ varit tydligt i alla diskussioner mellan primärvården och SÄS inför beslutet. Vilka ­ diskussioner är det egent ­ ligen som avses?

Och kärnfrågan kvarstår – vad hjälper det att alla lokaler är kvar, när avsikten med förändringen är att använda BUMs specialist­läkare för att bemanna upp barnkliniken? Har ni säkerställt att specialistläkarna följer med över i flytten? På vilket sätt förstärks barnsjukvården genom att man tar bort specialistläkarna från BUM?

Inför beslutet om ändrad organisation har vi varit och besökt verksamheterna, både BUM-­mottagningarna i Borås och Lerum samt på barnkliniken på SÄS. Såväl Jenssen som Willner bjöds också in att göra verksamhetsbesök, vilket de dock inte visade något intresse för.

Jensen och Willner har tydligt visat att de inte har något intresse av att lyssna på vare sig företrädare för verksamheterna eller på andra politiker. Deras plötsliga utfästelse om att träffa fler föräldrar och barn i medborgardialoger kommer vi å vår sida att följa.

 

LINN BRANDSTRÖM

(M) Ersättare Regionsstyrelsen

MARITH HESSE

(M) Ersättare Regionstyrelsen

GT Hösten 2012

DEBATT: Besparingar i vården drabbar barn

De senaste åren har det varit stort fokus på att så mycket som möjligt av vården ska ske så nära patienten som möjligt. Trots detta så ser vi varje år tecken på att resurserna i Västra Götalands-regionen minskas för den vård som ligger närmast patienten.

Ett tydligt tecken på detta är de funderingar som den socialdemokratiska regionledningen har att koncentrera all barn och ungdomsmedicin (BUM) i södra Älvsborg till sjukhuset i Borås. Risken är stor att detta slår sönder flera välfungerande mottagningar, som i dag ligger nära patienten, i det här fallet – barnen.

BUM-mottagningarna har byggts upp i primärvårdens regi och erbjuder barn, ungdomar och föräldrar specialiserad barnsjukvård i närmiljö. BUM har förutom barnläkare, sekreterare och barnsjuksköterskor även psykolog, logoped, dietist som arbetar i team tillsammans för att kunna erbjuda hög tillgänglighet, kontinuitet och helhetsperspektiv med barnet i centrum.

BUM arbetar med viktiga områden som allergier, fetma, skolhälsovård, telefonråd- givning och psykisk ohälsa. Inom dessa områden ökar antalet patienter och områdena är sådana som den politiska ledningen påstår sig prioritera.

Vi tycker att det är oerhört viktigt att behålla den nära vården för barnen och tycker att det vore fel att genomföra den föreslagna förändringen för BUM-mottagningarna i södra Älvsborg.

Inom allmänpsykiatrin görs nu en översyn av utbudspunkter, vilket ser ut att leda till att de mottagningar som finns i Härryda och Partille, stängs helt. Även här försvinner den nära vården och en patientgrupp som är mycket känslig och har svårt att hävda sin rätt i vårt samhälle, utsätts för onödigt lidande.

Samverkan mellan psykiatrin, kommunerna och primärvården kommer att påverkas då närheten försvinner. Samtidigt ökar antalet invånare i Partille och Härryda.

Från årsskiftet höjs skatten med 25 öre i regionen vilket innebär att cirka 700 miljoner kronor ytterligare plockas av invånarna. Det finns dock inga indikationer på att mer pengar kommer att gå till vården.

I stället verkar den styrande minoriteten lägga pengarna på kollektivtrafiken och använda den nära vården som en budgetregulator.

Socialdemokraterna är ansvariga för vilka effekter detta får för patienterna.

 

AV: Marith Hesse (M) och Linn Brandström (M), moderata ersättare i Västra Götalands regionstyrelse.

 

Insändare i PT och HP (oktober 2012)

För några veckor sedan hade jag en insändare här i Härryda-Posten angående vad den politiska ledningen i vår region (S, Mp och V) vill med den nära vården i Härryda. Jag har dock ännu inte fått något svar. I slutet av denna månad avgörs ödet för den allmän psykiatriska mottagningen i Härryda. Anser ledningen i Hälso och sjukvårdsnämnd 7 att det är rätt att stänga de allmän psykiatriska mottagningarna i Partille, Härryda och Hisingen? Tanken är att patienter med bipolära sjukdomar ska till en specialiserad mottagning, vilket kanske är bra, och att övriga patienter i Härryda ska föras över till en mottagning i Mölndal. På pappret verkar det bra ur ett organisatoriskt och kortsiktigt ekonomisk perspektiv MEN är det verkligen det bästa ur patientperspektiv?

Jag är oroad för att omorganiseringen kommer att leda till att denna sköra grupp av patienter kommer att hamna mellan stolarna och helt enkelt inte komma till den vården de behöver. Dessutom är det ingenting som talar för att denna patientgrupp blir mindre och då blir det svårt att förstå att man vill dra ner på den nära vården i kommuner som växer.

Hur har man tänkt att framtida samverkan med kommun och primärvård ska ske? Risken är stor att samverkan med Härryda kommun kommer att försämras då personlig kontakt och lokal förankring försvinner. Vi kunde förra veckan läsa om att både facket och personalen är oroade för att detta kommer att slå hårt mot en del av patienterna och då är personalen de som brukar veta hur det fungerar i praktiken och vad som är bäst för patienterna.

Frågorna är många, men svaren är få.

 

Marith Hesse (M)

Vice Ordförande i Primärvårdsstyrelsen

Vad händer med den nära vården? (PT och HP september 2012)

 

Nu till hösten är dags att skriva nya avtal för den vård som ligger utanför vårdcentralen, tex gynekologi och barn- och ungdomsmedicin. Förra året ville den styrande ledningen (S,Mp,V) i Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 dra ner på Barn och ungdomsmedicin vilket vi från Alliansen sida lyckades minimera. Nämnden valde att slå ihop gyn verksamheten inom sitt område (Partille, Mölndal, Härryda) vilket idag innebär att gyn finns i Krokslätt. Samtidigt fick en del privata aktörer minskat uppdrag och om jag inte blivit felunderrättad så fick även SU ett minskat uppdrag. Följden av detta har blivit, som vi tidigare läst i Partille Tidning, att det är mycket svårt att komma fram på telefon och att det är i princip omöjligt att få en tid på mottagningen. Nu vill även Sahlgrenska sjukhuset minska antalet psykologer och centralisera den allmänpsykiatriska öppenvården vilket innebär att man vill stänga den allmänpsykiatriska öppenvårdsmottagningen i Partille- detta trots att efterfrågan ökar. Med tanke på att Partille växer och har bostadsprogram som innebär att invånarantalet kommer att öka de närmaste åren undrar jag om det är rimligt att dra ner på den nära vården? Tidigare hade vi i Partille en välutbyggd vård nära invånarna men på bara några år har neddragningar gjorts inom flera vårdverksamheter i vår kommun.  Från årsskiftet höjs skatten i regionen med 25 öre vilket innebär 700 miljoner kronor mer i intäkter för regionen men man kan inte se att S, Mp och V lägger mer pengar till vården. Vad har den styrande ledningen (S, Mp och V) för strategi för den nära vården i Partille?

Marith Hesse (M)

Vice Ordförande Primärvårdsstyrelsen

Härryda-Posten (och en liknande i PT tillsammans med Jonas Mårdbrink) 5/12-12

Återigen sker en neddragning av den nära vården i Härryda.

 

I torsdags beslutade Socialdemokraterna i Sahlgrenskas styrelse att de allmän psykiatriska mottagningarna i Härryda, Partille och Hisingen ska stängas. Detta trots protester från berörda hälso- och sjukvårdsnämnder, primärvården och kommuner.

Den vård som nu sker i öppenpsykiatrin kommer att centraliseras. Patienterna kommer att få längre resväg och samarbetet med Kommunen och primärvården kommer att försämras. För att få en framgångsrik behandling är samverkan mellan psykiatri, kommun och primärvård av högsta vikt.

Vi Moderater har under flera år motsatt oss besparingar inom psykiatrin vilket vi fått litet gehör för från den politiska ledningen. Detta trots att Socialdemokraterna år efter år sätter upp fina mål inom detta område, mål man tydligt väljer att inte arbeta mot.

Sedan tidigare har den politiska ledningen försökt minska på verksamheten inom barn- och ungdomsmedicin, i år valde man att stänga den gynekologiska mottagningen i Partille och nu blir det den allmän psykiatriska mottagningen som stängs. Vilken mottagning i Härryda står på tur nästa gång som Socialdemokraterna vill centralisera?

 

Marith Hesse (M)

Vice Ordförande Primärvårdsstyrelsen

Per Vorberg (M)

Vice Ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnd 7

Minskade öppettider på Barn och ungdomsmedicinska mottagningen.

I slutet av november kommer Hälso- och sjukvårdnämnd 4 att besluta om ett minskat uppdrag för Primärvårdsstyrelsen i Södra och Mellersta Bohuslän vad det gäller den barn och ungdomsmedicinska mottagningen. Detta kommer att leda till att mottagningen endast kommer att ha öppet 2 dagar i veckan.

För oss ter sig en neddragning av verksamheten som mycket ogenomtänkt, inte minst med tanke på att det arbete vi har framför oss för att nå målet att minska antalet självskador och självmordsförsök, barnfetma och att komma tillrätta med den ökande psykiska ohälsan bland våra barn och unga. Att minska öppettiderna på barn och ungdomsmedicinska motverkar dessa mål och vi känner stor oro för att man på sikt kommer att stänga mottagningen helt. I styrelsen lade moderaterna och kristdemokraterna därför ett yrkande om återremiss och omförhandling av avtalet.

Genom att minska öppettiderna på 3 mottagningar i 4:ans område sparar nämnden totalt 600 000 kronor. Det kan ställas mot det faktum att den politiska ledningen i Regionstyrelsen (S,MP,V) för bara någon vecka sedan valde att ge Folkteatern i Göteborg 5,6 miljoner kronor extra i år och ytterligare 16,8 miljoner kronor extra de kommande 3 åren.

I ekonomiskt kärva tider är det viktigare än någonsin att prioritera. Vi moderater väljer att prioritera sjukvården och barnen framför annat. Därför vill jag vädja till den styrande (S), (V) och (MP)-ledningen i HSN 4 med Jan-Åke Simonsson i spetsen att inte minska vårt uppdrag utan att ge Primärvårdsstyrelsen och sjukvården förutsättningar att kunna bedriva vård på den barn och ungdomsmedicinska mottagningen i samma utsträckning som idag.

Marith Hesse (M)

Vice Ordförande i Primärvårdsstyrelsen i Södra och Mellersta Bohuslän

 

GP, webben med “puff” i tidningen, Juli 2012

Fram till 2020 behöver välfärdssektorn rekrytera 420 000 nya medarbetare vilket är en stor utmaning.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) startade 2011 en kommunikationssatsning som pågår under 4 år för att öka kunskapen om kommuner och landsting och om de jobb som finns inom välfärdssektorn.

Många unga som studerar ser inte offentliga arbetsgivare som ett alternativ under sin utbildning. Den offentliga sektorn saknas när ungdomar sätter sina referensramar och bild av sitt framtida arbetsliv.  En del i detta kan bero på att när arbeten inom denna sektor är i fokus i media är det ofta pga missförhållande vilket påverkar ungas bild av offentlig sektor. De offentliga arbetsgivarna måste bli mer synliga och kontakten mellan arbetsgivare och studenter måste öka.

Det är dags att sätta bilden av att den offentliga sektorn är rolig, utvecklande och intressant. Ett sätt kan vara att få ut studenter som gör sina ex jobb i den offentliga sfären. Ett annat sätt är att använda sig av socialmedier vilket Stockholms läns landsting gjorde när man ville rekrytera sommarjobbare mellan 16 och 18 år till vårdcentraler, sjukhus och tandvård genom en Facebook-kampanj. Detta resulterade i att 7000 unga sökte 800 jobb och att landstinget lyckades förbättra sin kommunikation och nådde nya unga grupper.

SKL´s Kommunkationssatningen är bra men för att locka unga till välfärdsjobben krävs både marknadsföring och kommunikation av jobben men även tydlighet kring parametrar som lön, arbetstider, kompetenshöjning och karriärmöjligheter. SKL har tillsammans med Ungdomsbarometern gjort en opinionsundersökning som publiceras under hösten där det framkommer att det viktigaste när unga väljer yrke är ett roligt och spännande arbetsinnehåll.

Här behöver många av oss dra ett strå till stacken både som politiker, förvaltningsledning, fackförbund, journalist och de som redan arbetar inom den offentliga sektorn. Tillsammans har vi möjlighet att ändra ungas inställning till den offentliga vård så vi alla får den vård, omsorg, samhällsplanering mm som behövs i ett väl fungerande samhälle.

Marith Hesse (M)

Ersättare i beredningen för primärvård och äldreomsorg i SKL

 

Under sommaren kunde vi läsa om att Arbetsmiljöverket riktat stark kritik mot kvinnosjukvården i Göteborg och att SU hotas av vite om man inte förbättrar arbetsmiljön. Grunden till detta är de neddragningar som gjort inom förlossnings vården i Göteborg.

2013 höjs skatten med 25 öre i Västra Götalands regionen då den politiska majoriteten (S,V,MP) väljer att plocka av oss skattebetalare ca 750 miljoner kronor. Trots detta så väljer man att ge mindre pengar till sjukvården i Göteborg då man vill genomföra beställningar motsvarande de som gjordes 2011 och 2012. Hur ska man komma tillrätta med detta om fler neddragningar behöver göras för att motsvara tidigare års beställningar i kronor? Hur ska de anställda kunna utföra ett patientsäkert arbete om de redan nu går på knäna?

I förlängningen är detta en mycket större fråga än så.

Fram till 2020 behöver välfärdssektorn i Sverige rekrytera 420 000 nya medarbetare. Hur ska vi i vår region kunna locka unga till att vilja jobba hos oss?

Vilka signaler skickas ut till våra unga?

När unga sätter sin referensram och bild av sitt framtida arbetsliv så saknas ofta offentlig sektor. De offentliga arbetsgivarna måste bli mer synliga och kontakten mellan arbetsgivare och studenter måste öka. Men för att kunna sätta bilden av att den offentliga sektorn är rolig, utvecklande och intressant så måste man även ta hand om de människor som idag jobbar inom vår verksamhet. De är de viktigaste och bästa budbärarna av vad det innebär att jobba inom offentlig verksamhet.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) startade 2011 en kommunikationssatsning som pågår under 4 år för att öka kunskapen om kommuner och landsting och om de jobb som finns inom välfärdssektorn.

Denna satsning är bra och för att locka unga till välfärdsjobben krävs både marknadsföring och kommunikation av jobben men även tydlighet kring parametrar som lön, arbetstider, kompetenshöjning och karriärmöjligheter.

Då krävs det att vi som region tar vårt ansvar och ser till att skapa en god arbetsmiljö för våra anställda vilket man misslyckats med inom förlossningen i Göteborg.

Frågorna är många men svaren från den politiska ledningen är få. Vid budgetdebatten i regionfullmäktige i våras kom den politiska ledningen ofta med motfrågan om hur de olika oppositionspartierna skulle lösa div problem, men jag hävdar att det är den politiska ledningen som har makten och därmed möjligheten att åstadkomma riktig förändring. Det är dags att man tar sin ledartröja på allvar!

 

Marith Hesse (M)

Ersättare i Regionstyrelsen och Regionfullmäktige

 

Partille-Tidning (2011)

Vuxenpsyk i Partille kommer mista 1,5 tjänst enligt en artikel i Partille Tidning den 5 januari. Detta till följd av det prioriteringsarbete som gjordes av SU och hälso- och sjukvårdsnämnderna i höstas.

Redan när åtgärden presenterades i höstas fick den massiv kritik och förslaget drogs tillbaka. Nu verkar neddragningen vara ett faktum.

I ena andetaget fastställer Västra Götalandsregionens minoritets-majoritet (S,V.MP med stöd av sjukvårdspartiet) i detaljbudgeten för 2011 mål om att antalet självskador och självmord ska minska och att invånarnas psykiska välbefinnande ska öka. I nästa andetag drar man ned på den psykiatriska vården och utsätter en patientgrupp, som är mycket känslig och har svårt att hävda sin rätt i vårt samhälle, för onödiga lidande.

Kanske är det så att en del patienter kan föras över till primärvården men borde man då inte först ha en dialog med primärvården för att säkerställa att dessa patienter verkligen kommer att få den vård som de behöver? Mig veterligen så har inte detta gjorts. Att förlita sig till tro och hopp när det kommer till så viktiga saker som patienter och att de ska få den omsorg som krävs är inte acceptabelt. Det är viktigt att vi som politiker tänker både en och två gånger innan större förändringar genomförs.

Marith Hesse (M)

Vice ordförande i Primärvårdsstyrelsen i Södra och Mellersta Bohuslän

 

Kommentera