Motioner

Nedanstående motioner är sådana jag har lagt i Regionfullmäktige, och kommunfullmäktige i Partille då jag tjänstgjort.

Fler bin i Partille

På många håll är bina på väg att försvinna vilket på sikt kan komma att få stora konsekvenser för vårt ekosystem och vår produktion av livsmedel.

Idag står bina för pollineringen av två tredjedelar av alla grödor som odlas i världen. Flitiga bin som samlar nektar är således livsviktiga och bidrar dessutom till större mångfald i skog och mark. Utan binas viktiga pollinering blir det ingen skörd, varken i stan eller på landet.

I odlingslandskapen bidrar de flygande trädgårdsmästarna till större skördar och enligt branschorganisationen för biodlare behövs idag dubbelt så många bikupor för att täcka behovet. Därför är det glädjande att alltfler städer satsar på biodling i stadsmiljö. Ett exempel på detta är Gothia Towers mittersta tak, Upper House, där Sveriges högst belägna biodling finns idag. Även alltfler privatpersoner intresserar sig för att börja med biodling.

För att bidra till den biologiska mångfalden är det därför viktigt att Partille Kommun underlättar för de företag och privatpersoner som vill starta med biodling.

Med anledning av vad som ovan anförts föreslås Kommunfullmäktige

Att utreda hur man kan stimulera till fler biodlingar i Partille kommun och hur man kan underlätta för de som vill starta en biodling i kommunen.

Greta Meller (M)
Ledamot Kommunfullmäktige
Marith Hesse (M)
Ledamot Kommunfullmäktige

Motion till KF angående mer rörelse i skolan/fritids

Partille Kommun är ett gott exempel när det gäller fokus på ungas hälsa. Man var tidigt med i EU-projektet Idefics för att främja goda matvanor och mer rörelse och man arbetar med att integrera det hälsofrämjande arbetet som en del av kommunens verksamheter. Efter Idefics har man fortsatt med IFamily studien för att studera barns- och familjers kostvanor. Dessutom har många pedagoger gått ”Röris”, ett Friskis och Svettis program för att stimulera till mer rörelse i klassrummet, på idrotten eller på fritids. Kommunen har även satsat på säkra skolvägar så att alla barn ska kunna gå eller cykla till skolan. Med andra ord görs mycket gott idag i vår kommun för att främja barn och ungas hälsa.

Men i en tid i vårt moderna samhälle där vi sitter allt mer stilla väcks tankar om vad mer vi kan göra för att motverka det faktum att stillasittande leder till ökad risk för att drabbas av bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och diabetes.

Idag är 15-20 procent av alla mellan 2 och 20 år överviktiga eller feta i Sverige och då fysisk aktivitet är en del av en människas livsstilsmönster som grundläggs tidigt i livet måste vi börja fundera på vad mer vi kan göra för att motverka denna utveckling.

Ett sätt kan vara att ha mer rörelse på schemat i skolan/fritids.

Fysisk aktivitet bidrar till stärkt benstomme, fysik, förbättrad koordination, balans och uthållighet – dessutom kan det innebära minskad risk för ångest och depression.

Det är också så att aktiva barn mår och lär bättre vilket leder till bättre skolresultat, vid sidan om själva hälsovinsten.

Ett tydligt exempel på detta är Bunkefloprojektet vars idé bygger på att göra idrott och hälsa till en naturlig del av vardagen. 96 procent av eleverna som rört sig 45 minuter om dagen i skolan var behöriga till gymnasiet, vilket ska jämföras med 89 procent i jämförelsegruppen. Bland pojkarna var skillnaden så stor som 13 procent vilket betyder att pojkars och flickors betyg var mer likvärdiga bland idrottseleverna än i kontrollgruppen. Pojkarna i idrottsgruppen hade dessutom signifikant högre betyg i svenska, engelska, matematik samt i idrott och hälsa än i kontrollgruppen. När man mätte motorisk förmåga som balans och koordination var skillnaderna mycket stora framförallt bland pojkarna där det skilde så mycket som 44 procent enheter mellan idrott- och kontrollgrupp.

Att stärka den fysiska och mentala hälsan kan öka koncentrationsförmågan och till och med påverka kognitiva funktioner, det vill säga förmågan att tänka, känna och lära.

I exempelvis Norge, Danmark och Finland har man sedan tidigare ökat på antalet timmarna för idrott och hälsa i skolan och följer detta nu noggrant för att eventuellt vidta fler åtgärder; kanske är det därför man har lägre andel överviktiga barn?

Mer rörelse i skolan behöver inte nödvändigtvis innebära fler ”vanliga” idrottslektioner i idrottshall utan kan innebära promenader, fotboll, discodans, hopprep med mera. Det kan till och med vara något så enkelt som att man går till en annan skola för att äta i dess bamba.

Att göra rörelse till en naturlig del av vardagen ger barnen en bättre start i livet, det ökar chanserna för en hälsosam livsstil, och en bättre och viktigare förutsättning kan man knappast få.

På statlig nivå verkar man vara ganska överens om att något måste göras inom detta område och det är nog bara en tidsfråga innan vi får in mer rörelse/hälsa på schemat i skolan, till exempel genom ändring av läroplanen. Detta bör dock inte hindra oss ifrån att ligga steget före och redan nu titta på vad mer vi kan göra inom området.

Därför vill jag ge Kommunfullmäktige i uppdrag

Att utreda möjligheten till mer rörelse inom skolan/fritids enligt motionens intentioner

Att utreda hur skolan/fritids via utbildningsförvaltningen tillsammans med vår folkhälsoplanerare, kultur och fritid och föreningslivet i Partille kan verka för mer rörelse i skolan/fritids.

Marith Hesse (M)

Partille 140811

 

Motion till Regionfullmäktige

Motion

Mödrahälsovård och Gynekologi på

primärvårdsnivå på lika villkor i hela Västra

Götalandsregionen

Mödrahälsovård på primärvårdsnivå i form av barnmorskemottagningar finns i hela Västra Götalandsregionen. Däremot ser det olika ut vad gäller gynekologin. I Skaraborg och Fyrbodal finns ingen gynekologi på primärvårdsnivå medan det till viss del finns i Södra Älvsborg, Södra Bohuslän och Göteborg. Att det finns på dessa områden i primärvårdsnivå är bra och något som är unikt i Sverige.

Gynekologerna på barnmorskemottagningarna arbetar bland annat med medicinska bedömningar av gravida kvinnor, handläggning av komplikationer under graviditet, samverkan med specialist MVC vid sjukhusen, bedömning efter kejsarsnitt och andra komplicerade förlossningar men de fungerar även som rådgivare till barnmorskor. Samarbetet innebär en trygghet för såväl den gravida kvinnan som för barnmorskorna.

Möjligheten att arbeta med båda verksamhetsgrenar utgör också en viktig faktor för att rekrytera gynekologer. Det krävs ca åtta år för en legitimerad läkare att bli färdig specialist och minst fem år till för att kunna arbeta självständigt inom gynekologi. Många gynekologer i primärvården närmar sig pensionsålder. Antalet gynekologer idag motsvarar inte behovet, och bristen på gynekologer påverkar möjligheten att utbilda blivande gynekologer och allmänläkare (ST-läkare).

Till skillnad från exempelvis mödrahälsovård och ungdomsmottagningar finns det idag inga måltal eller nationella riktlinjer kring hur många gynekologer det ”ska” eller ”bör” finnas, i förhållande till den kvinnliga befolkningens storlek.

Mödrahälsovården och gynekologi beställs av hälso och sjukvårdsnämnderna i regionen och varje nämnd ansvarar för sin beställning. Gynekologi på primärvårdsnivå beställs inte alls i Skaraborg, Fyrbodal och större delen av Södra Älvsborg. Beställningen av öppenvårdsgynekologi i Storgöteborg har minskat kraftigt de senaste åren, i såväl offentlig som privat regi.

Idag saknas det en övergripande samordnande funktion vad gäller beställning av öppen och sluten kvinnosjukvård i Västra Götalandsregionen. Det saknas också uppföljning och utvärdering på gjorda beställningar inom kvinnosjukvården.

Inom Närhälsan kan vi konstatera att minskade beställningar har lett till ökad arbetsbelastning, uppsägningar och sjukskrivningar. Remissflödet till Sahlgrenska Universitetssjukhusets kvinnoklinik har ökat kraftigt liksom tillströmningen till Gyn-akutmottagningen. Många av dessa patienter behöver inte sjukhusets resurser utan hade kunnat handläggas effektivt och med god kontinuitet inom beställd öppen gynekologisk vård.

För att långsiktigt kunna erbjuda vård i tillräcklig utsträckning behöver såväl den teoretiska som den praktiska delen av läkarutbildningen hålla god kvalitet. När det gäller AT/ST-delarna av läkarutbildningen har Västra Götalandsregionen en avgörande roll eftersom utbildningen av nya läkare inte kan fullföljas om det saknas erfarna läkare som kan handleda yngre kollegor.

Därför är det avgörande att Västra Götalandsregionen klarar såväl utbildningsuppdraget som vårduppdraget. Det är endast Närhälsan och övriga VGR-verksamheter inom öppen och sluten vård som idag handleder läkarstudenter, AT-läkare, ST-läkare inom allmänmedicin och ST-läkare inom obstetrik/gynekologi. I vissa delar av regionen är läget så ansträngt att utbildningsuppdraget tar skada. Inte minst eftersom det i allmänläkarnas ST-utbildning ingår bland annat gynekologi/mödrahälsovårdsplacering som idag inte kan genomföras. För att inte göra en svår situation ännu värre, utan vända utvecklingen måste det tas krafttag för att säkra förmågan att utbilda nya läkare.

På kort sikt behöver situationen stabiliseras inom nuvarande styr- och ledningsmodell genom att tillräckliga beställningar görs på området. Nästa steg menar vi blir att införa en vårdvalsmodell som gör det mer attraktivt att arbeta med mödravård, gynekologi/obstretrik i öppenvården. För oss moderater är det alltid viktigt att stärka patientens ställning, men inom detta område finns extra starka skäl för varför valfrihet måste garanteras.

 

Med anledning av detta föreslår vi Regionfullmäktige besluta:

Att ge Hälso och sjukvårdsnämnderna i uppdrag att säkerställa att beställningen av mödrahälsovård och gynekologi på primärvårdsnivå för 2015 och 2016 görs i så stor omfattning att såväl vårduppdraget som utbildningsuppdraget kan säkerställas

Att ge regionstyrelsen i uppdrag att göra en regionövergripande översyn över gynekologin och mödrahälsovården på primärvårdsnivå i syfte att säkerställa en likvärdig och god vård i hela regionen samt säkerställa den framtida kompetensförsörjningen av gynekologer

 

Linn Brandström (M)                                   Marith Hesse (M)                 Lisbeth Sundén Andersson (M)

Elise Benjaminsson (M)               Anneli Rhedin (M)

Vänersborg 140513

 

Vårdkoordinator för patienter med psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa är idag ett folkhälsoproblem och en vanlig orsak till att arbetsföra personer står utanför arbetsmarknaden. 2012 gjordes en nationell folkhälsoenkät där 20 procent av kvinnorna och 14procent av männen uppgav att de upplevde ett nedsatt psykiskt välbefinnande. I åldrarna mellan 16‐29 år var siffran för kvinnor 28 procent och 16 procent för männen. Den psykiska ohälsan beräknas kosta samhället över 70 miljarder om året i förlorade arbetsinsatser och utgifter för vård och omsorg. Därtill kommer det lidande, som inte går att värdera, som det innebär för individen och anhöriga. Idag finns nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom som vänder sig till primärvården då huvuddelen av de patienter som drabbas av depression, ångest eller oro oftast söker sin behandling där. 2013 publicerade SBU, statens beredning för medicinsk utvärdering, enutvärdering där resultat från studier i USA och England visar att uppföljande vård via specialutbildade vårdsamordnare, care manager, gav positiva effekter vad gäller både depressionsförloppet och livskvalitet för patienter med depression i primärvården. SBU fastställer i rapporten att det är effektivt att förstärka organisationen med en yrkesperson t.ex. sjuksköterska som ansvarar för utökad patientkontakt i kombination med utbildning och återkoppling. SBU bedömer även att strategier med vårdkoordinator bör testas i Sverige. Som vårdkoordinatorn är man något av ”spindeln i nätet” och har tät kontakt med patienten, följer patientens symtom, ger information och engagerar patienten i sin behandling. Utöver det kan koordinatorn ge stöd till läkaren genom att vara en länk till patienten. Det kan t.ex. handla om att ordna med återbesök, följa upp medicinering, remittering, kontakta patienter som avbrutit sin behandling, stödja återgång i arbete mm För att optimera primärvårdens behandlingsinsatser vad gäller psykisk ohälsa så att rätt vård ges på rätt nivå och vid rätt tid bör ett långsiktigt projekt med vårdkoordinatorer på primärvårdsnivå införas i Västra Götalandsregionen. Detta skulle öka kontinuiteten och stärka vårdkedjan i primärvården. Alla vårdcentraler i Västra Götalandsregionen bör ges möjlighet att delta, en särskild ersättning för detta bör utgå och forskning bör kopplas till vårdkoordinatorfunktionen för att ge en adekvat uppföljning.

Vi föreslår att regionfullmäktige beslutar;

   Att starta ett projekt med Vårdkoordinator för patienter med psykisk ohälsa inom primärvården i enlighet med motionens intentioner

Vänersborg 15 april 2014

Marith Hesse (M) Lisbeth Sundén Andersson (M)

DENNA MOTION BIDROG TILL ATT REGIONEN SEDAN JUNI 14 GETT ALLA VC MÖJLIGHET ATT STARTA LIKNANDE PROJEKT MED CENTRAL FINANSIERING.

Motion till regionfullmäktige

Angående inrättande av diagnostiskt centrum

Cancer som inte upptäcks i tid medför onödigt lidande för patienter och är kostsam för samhället. Att i större omfattning kunna upptäcka cancer tidigare är därmed en viktig utmaning för svensk hälso- och sjukvård. I oktober 2012 startade projektet Diagnostiskt Centrum (DC) i Kristianstad. Satsningen är unik och den första av sitt slag i Sverige. Tanken med DC är att erbjuda utredning med kortast möjliga väntetider efter remiss från primärvården för vuxna patienter med misstanke om sjukdom men där symptom inte kan härledas till särskilt organ eller kroppsdel.En viktig inspirationskälla är Diagnostiskt Centrum i Silkesborg, Danmark. Efter så lite som en vecka har hälften av patienterna fått sin diagnos och efter fyra veckor är över 90 procent diagnostiserade. Hos omkring 15 procent av patienterna diagnostiseras cancer och dessa patienter går vidare till ytterligare utredningar och behandling. Bland övriga hittas ofta exempelvis reumatiska- och immunologiska sjukdomar samt mag-tarmsjukdomar. Dessa sjukdomar är också viktiga att upptäcka. En del patienter visar sig trots oroväckande symptom vara fysiskt friska men ändock i behov av annan behandling, såsom till exempel Kognitiv beteendeterapi (KBT). Betydande likheter finns mellan DC i Silkesborg och i Kristianstad, men också skillnader såsom kring vilka typer av blodprover som tas. Diffusa symptom som ska uppmärksammas på vårdcentralen och som därefter kan komma att bli föremål för remiss till DC kan vara flera. Bland annat kan nämnas nytillkommen uttalad oförklarlig trötthet, ofrivillig viktnedgång under kort tid, oklar långdragen feber, oförklarliga smärtor eller patologiska värden utan förklaring gällande; sänka, lever- eller kalkvärde eller oförklarlig blodbrist. Tillgänglig statistik från DC i Kristianstad uppvisar likheter med den danska motsvarigheten. Av de som tagits emot har omkring 20 procent fått en cancerdiagnos medan omkring 70 procent har diagnostiserats med andra sjukdomar. Övriga har kunnat förklaras friska från fysisk sjukdom. Projektet i Kristianstad utvärderas i samarbete med Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds universitet och Regionalt cancercentrum syd. Enligt uppgifter finns också planer på att öppna ytterligare ett DC på Skånes universitetssjukhus. Vi vill att möjligheterna för människor i Västra Götaland att vid behov få tillgång till denna form av utredningar ska genomlysas. Ett DC i Västra Götaland skulle kunna tjäna det ändamålet väl och remisserna skulle kunna komma från så väl från primärvården som från andra delar av hälso- och sjukvården. Det är inte rimligt att patienter ska behöva vänta ibland månadsvis för att få sin diagnos, oaktat om det gäller cancer eller andra sjukdomar.                  Med anledning av vad som ovan anförts föreslås regionfullmäktige ge regionstyrelsen i uppdrag

att inrätta ett diagnostiskt center i enlighet med motionens intentioner.

Vänersborg den 11 februari 2014.

Marith Hesse (M) Annika Tännström (M)

Motion till regionfullmäktige

Angående KBT-behandling på internet för unga

Det är viktigt att upptäcka de barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt, i tid. Annars är risken stor att den psykiska ohälsan blir desto mer komplex och hänger kvar i vuxen ålder. Resurser måste finnas där eleverna finns, och när mobbningen flyttas från klassrummet till nätet behöver vården finnas tillgänglig där, även efter skoldagens slut. Liksom tidigare generationer möttes på lekplatser, fotbollsplaner eller fritidsgårdar möts de unga i dag i stor utsträckning via sociala medier på nätet. Utvecklingen är på både gott och ont. Samtidigt som nätet blir en plats att umgås på, att uttrycka sig på, delta konstruktivt, så finns en mörkare sida. Via datorn har tyvärr trakasserier och mobbning flyttat från skolkorridorerna till det egna hemmet. Detta måste vuxenvärlden kunna möta, till exempel genom att ställa krav på en modernare och mer tillgänglig. Elevhälsa och barn- och ungdomspsykiatri. I en rapport om psykisk ohälsa i Sverige konstaterade OECD i våras att det är de unga som är värst drabbade. Kritik riktades mot skolhälsovården som saknade tillräckligt med resurser och för att väntetiden till psykolog var för lång. Ett sätt att göra hjälpen mer tillgänglig är att erbjuda mer psykologhjälp via nätet. På en del ställen i vår region erbjuds i dag exempelvis kognitiv beteendeterapi (KBT) via nätet. För ungdomarna är det redan naturligt att använda sig av nätet varför denna möjlighet bör breddas och göras tillgänglig för fler. Likaså finns mycket goda erfarenheter av ungdomsmottagningen på nätet (umo.se). Att få ihop sin skoldag kan vara svårt om man inte mår bra. Att passa in besökstider, som inte krockar med skola, extrajobb eller andra aktiviteter, kan också vara svårt. För många är det dessutom stigmatiserande att söka hjälp. De vill inte ha skolkamrater ska se att de uppsöker skolsköterskan, kuratorn eller psykologen. En undersökning från Uppsala universitet visar att över hälften av ungdomarna med symptom på ångest eller depression överhuvudtaget inte söker hjälp. Två tredjedelar av dem som söker hjälp gör det inte inom barn- och ungdomspsykiatrin, utan vänder sig till bland annat Elevhälsan och primärvården. Även om antalet skolsköterskor och kuratorer ökat under de senaste tio åren upplever elever på många håll att det är svårt att få tid hos Elevhälsan. Ökningen är således uppenbarligen inte tillräcklig för att möta behoven. Regeringen har emellertid satsat för att stärka Elevhälsan och betydande resurser kommer Västra Götalands 49 kommuner till godo. Vi tror att en översyn av arbetsformerna för såväl Elevhälsan som primärvården och den specialiserade vården för unga som lider av psykisk ohälsa är nödvändig. Det är också viktigt att arbetet med internetbaserad vård inom området präglas av nationell samordning.

Med anledning av vad som ovan anförts föreslår vi regionfullmäktige besluta att uppdra åt regionstyrelsen att utreda möjligheterna till KBT-behandling på nätet även för unga i enlighet med motionens intentioner.

Vänersborg den 26 november 2013

Annika Tännström (M) Marith Hesse (M)

DENNA MOTION BLEV BESVARAD AV FÖRRA MAJORITETEN!! DVS KBT-MOTIONEN.
Motion angående införande av hjärnskadekoordinator och inrättande av regionalt kompetenscentrum
Många patienter med hjärnskador och deras anhöriga upplever att det saknas samordning kring behandling, rehabilitering samt därtill tillkommande kontakter med exempelvis myndigheter. Patienter med hjärnskador kan ofta vara beroende av en lång eller inte sällan livslång rehabilitering i olika grad, detta oavsett om skadan är lättare eller svårare.

Genom en enkätundersökning som Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft har gjort ges en dyster bild av i vilken utsträckning personer med förvärvade hjärnskador har integrerats i samhället och i vilken omfattning de har insatser också från utanför hälso- och sjukvården. Sysselsättningen är låg, över 50 procent saknar arbete/sysselsättning, trots Arbetsförmedlingens förstärkta resurser och rätten till daglig sysselsättning för personkrets 2 enligt LSS. Omkring 30 procent har assistans och 17 procent har hemtjänst. Hela 37 procent anger att de själva eller deras närstående inte får det stöd som de anser sig behöva.

Det finns regioner och landsting som mot den här bakgrunden infört en hjärnskadekoordinatorfunktion. Så har dock ännu inte skett i Västra Götalandsregionen trots
att behovet av sådan lyfts från så väl handikappsorganisationer och även andra såsom Ledningsgrupp för Samverkan (LGS) mellan Göteborg, Partille, Härryda, Mölndal, Öckerö och Västra Götalandsregionen.

Där den finns riktar sig hjärnskadekoordinatorfunktionen vanligtvis till personer som drabbats av förvärvad hjärnskada i vuxen ålder. Med förvärvad hjärnskada avses traumatiska skador såsom exempelvis trafikolyckor, misshandel, syrebristskador, infektioner eller tumörer. Hjärnskadekoordinatorns exakta uppdrag skiljer sig något från landsting till landsting men går i huvudsak ut på att ha kännedom om vilka vård- och rehabiliteringsresurser som finns tillgängliga och förmedla det i form av individuellt stöd till patienten och närstående. Det kan till exempel handla om att ge hänvisning till myndigheter, vårdgivare och andra aktörer, ge information och rådgivning och tillhandahålla aktiv vägledning.

Avsaknad av en väl fungerande samordning för hjärnskadade patienter riskerar däremot att försämra livskvalitén och i sådana fall där det kunde vara aktuellt försvåra återgång i arbete, med den påverkan på hälsoutvecklingen i samhället som det i sin tur för med sig. Västra Götalandsregionen bör därför likt andra stora landsting och regioner mer aktivt än i dag arbeta för att förbättra samordningen för dessa patienter.
Viktigt är också att allmänt öka kompetensen inom hjärnskadeområdet. Behovet av regionala kunskapscentra för att upprätthålla och utveckla kompetens, är något som lyfts upp från flera håll. Västra Götalandsregionen behöver se över behov av och möjligheter till att själva eller tillsammans med andra regioner och landsting upprätta ett sådant kompetenscentrum.
Vid ett införande av en hjärnskadekoordinatorfunktion i Västra Götalandsregionen bör så initialt ske i projektform. Nogsam utvärdering och uppföljning under och efter projektet är
viktigt. Efter avslutad projekttid kan ställning tas till breddning och utveckling av verksamheten samt om projektet ska permanentas eller fortgå i projektform ytterligare en tidsperiod.
Med anledning av vad som ovan anförts föreslås regionfullmäktige besluta

att
Regionstyrelsen ges i uppdrag att initiera införandet av ett två-års projekt med en
hjärnskadekoordinatorsfunktion i enlighet med motionens intentioner.
att
Regionstyrelsen ges i uppdrag att se över möjligheter för samt därefter inrätta ett
regionalt kompetenscentrum i enlighet med motionens intentioner.

Marith Hesse (M)  Vänersborg 130924

DENNA MOTION BLEV BESVARAD (AVSLAGEN) MED MOTIVERINGEN ATT MAN VILL AVVAKT DEN REGIONALA STRATEGI/HANDLINGSPLAN SOM MAN HÅLLER PÅ ATT TA FRAM INOM OMRÅDET.

Angående mobil ungdomsmottagning

1978 öppnades första ungdomsmottagningen (UM) i Sverige och idag finns 54 mottagningar i Västra Götalandsregionen. UM är de ungas egen mottagning där man arbetar för att främja hela hälsan. Samlevnad och relationer, psykisk hälsa, levnadsvanor och levnadsvillkor, sexuell reproduktiv hälsa och rättigheter är områden som UM specialiserat sig på.

UM har därmed en viktig roll för unga människor. Men dessvärre är tillgängligheten inte alltid den bästa vid Västra Götalandsregionens UM. Det är av stor vikt att verksamheten finns där unga människor finns och har öppettider som passar unga tjejer och killars skolgång, fritidsvanor och arbeten. Inte minst på helger är tillgängligheten i dagsläget i princip obefintlig.

I syfte att förstärka tillgängligheten och samtidigt synliggöra UM mer bör ett testprojekt med en mobil ungdomsmottagning initieras. Denna mobila mottagning ska kunna dyka upp vid festivaler och andra större arrangemang i regionen samt vid gymnasieskolor. Att arbeta med att låta mottagningen finnas där ungdomar finns kan också medföra att fler unga killar nås av verksamheten. Detta är en grupp som idag i mindre utsträckning än unga kvinnor besöker ungdomsmottagningarna.

Testprojektet ska pågå under en begränsad tid för att därefter utvärderas. Det är av stor vikt att uppföljning sker och att resultatet av projektet redovisas för regionstyrelsen i anslutning till projektets avslutande.

Med anledning av vad som ovan anförts föreslår vi regionfullmäktige besluta

att             regionstyrelsen ges i uppdrag att införa ett tidsbegränsat testprojekt med en mobil ungdomsmottagning i enlighet med motionens intentioner.

Vänersborg den 14 maj 2013

Marith Hesse (M)                    Linn Brandström (M)

DENNA MOTION BESVARADES MED ATT DEN SKA INNE I DEN ÖVERSYN AV UM SOM GÖRS…TROTS ATT DETTA INTE HÄNGER IHOP…ETT PROJEKT ÄR ETT PROJEKT!!

Angående livsstilsförändring på recept

En ohälsosam livssituation omfattar inte sällan fler än ett område. Det kan exempelvis handla om att en person är stressad, sover dåligt, dricker för mycket alkohol, är överviktig och rör sig för lite. 30 procent av alla cancerfall har koppling till olika typer av livsstilsfaktorer och rökningen står för en stor del av dessa. 16 procent av befolkningen röker trots att vi idag har kunskap om rökningens tydliga koppling till ohälsa.

Det finns också kopplingar mellan övervikt och vissa cancerdiagnoser. Samtidigt visar forskning att stillasittande leder till ökad risk för att drabbas av bland annat röstcancer, prostatacancer, hjärt- och kärlsjukdomar, benskörhet, Parkinsons sjukdom, diabetes. Det finns på samma vis samband mellan övervikt, stress, dålig sömn och diabetes typ 2.

En del människor kan behöva få hjälp med att påbörja sin resa mot ett hälsosammare liv och för att kunna ta ansvar för sin egen hälsa. Redan idag finns bland annat Fysisk aktivitet på recept (FaR) vilket också används i olika omfattning runtom i regionen, men det är inte ovanligt att även andra och bredare insatser behövs för att ändra en människas rutiner till förmån för ett mer hälsosamt liv. Något som också är särskild angelägenheten och av betydelse för hela familjen då det inte är ovanligt att en ohälsosam livsstil går i arv.

Det är tid för Västra Götalandsregionen att ta ytterligare steg för att stödja människor till att ta ansvar över sin hälsa och därmed bör möjligheten att införa Livsstilsförändring på recept utredas. Fler människor i Västra Götaland behöver få hjälp till ett samlat grepp kring den egna hälsosituationen.

 

Med anledning av vad som ovan anförts föreslås regionfullmäktige besluta

att             möjligheten kring införande av Livsstilsförändring på recept i Västra Götalandsregion ska utredas.

Vänersborg den 14 maj 2013

Marith Hesse (M)                           Kristina Holmgren (M)

 

 

Motion till regionfullmäktige

Hälsocheck till regionens anställda

Västra Götalandsregionens medarbetare är grunden för en framgångsrik region. Det

är därför viktigt att medarbetarna känner välbefinnande och trivsel i arbetet. Lika

viktigt är det att Västra Götalandsregionen arbetar för att bli en mer attraktiv

arbetsgivare. Det är en viktig faktor för att både behålla den duktiga personal som

redan finns anställd i Västra Götalandsregion såväl som för att kunna rekrytera

personal i den utsträckning som det finns behov av nu och i framtiden. Som

arbetsgivare kan Västra Götalandsregionen ge utrymme och incitament för

medarbetarna att bättre trivas på sin arbetsplats, må bättre och känna större

arbetsglädje.

Det erbjuds redan idag friskvårdsbidrag till medarbetarna. Men det ser olika ut på

olika håll i regionens verksamheter avseende hur friskvårdsbidraget utformats. I detta

spelar bland annat Skatteverkets regler in. Dessvärre medför nuvarande ordning att

valet av hälsofrämjande aktiviteter begränsas.

Ett bättre helhetsgrepp behöver kopplas över de hälsofrämjande insatserna för

personalen och som ett led i detta bör en hälsocheck för medarbetarna införas.

Denna ska kunna användas för fysisk träning, såväl som exempelvis kostrådgivning

eller kurser för nikotinavvänjning. Hälsochecken är därmed ett sätt att få fler

medarbetare att ta ett större ansvar för sin egen hälsa och det är viktigt av flera skäl.

Genom att uppmuntra all personal till egna aktiviteter i hälsofrämjande och

välmående syfte bidrar det till ett större välbefinnande och därmed också till

potentiellt högre kvalitet i det dagliga arbetet.

Administrationen för hälsochecken bör bedömt inte vara en fråga för respektive

förvaltning utan istället hanteras centralt. Detta för att garantera att den kommer alla

medarbetare till gagn. Hälsocheckens belopp och omfattning bör också befinna sig i

paritet med jämförbara lösningar inom den privata sektorn eller vid eventuella

befintliga lösningar i landsting eller regioner. I samband med den kommande

utformningen av hälsochecken bör hänsyn också tas till hur icke tillsvidaranställd

personal också ska ges goda möjligheter till friskvård och hälsofrämjande insatser.

Regionen kan genom att erbjuda en hälsocheck för anställd personal också

förebygga sjukfrånvaro. Enbart en hälsocheck löser inte sjukskrivningsproblematiken

men den kan i kombination med andra främjande åtgärder och

rehabiliteringsåtgärder ge personalen möjlighet att må bättre, trivas bättre och känna

större arbetsglädje.

För att stimulera fler medarbetare att ta del av hälsofrämjande aktiviteter vill vi att

införandet av en hälsocheck utreds och därefter implementeras.

Med anledning av vad som ovan anförts föreslås regionfullmäktige besluta

att Västra Götalandsregionen utreder möjligheterna för ett införande av en

hälsocheck i enlighet med motionens intentioner.

Vänersborg den 27 november 2012

Gunilla Levén (M) Marith Hesse (M)

DENNA MOTION BIFÖLLS!!!

 

Motion ang tydligare samarbete mellan BVC och förskolor  BIFALLEN I RF 14 Maj 2013

I Västra Götalandsregionen ingår barnhälsovården i vårt vårdvalssystem och är reglerat av

Krav- och kvalitetsboken (KOK) samt är organiserad i form av Barnavårdscentral (BVC) eller

som en del av en familjecentral. I uppdraget ingår bland annat att utföra vaccinationer enligt

regionens basprogram och riktlinjer, utföra screeningsundersökningar, erbjuda hembesök till

nyblivna föräldrar, samverka med mödrahälsovården och mer därtill. Barnhälsovårdens ansvar

upphör när kommunens elevhälsa tar över, vanligtvis kring 6 års ålder.

Politiken har fokuserat på ökad samverkan mellan skolhälsovården/elevhälsan, regionen och

kommunen. Däremot har jämförelsevis lite kraft lagts vid att förebygga ohälsa hos barn på

förskolan. Detta trots att betydelsen av identifikation på ett tidigt stadium och tidiga insatser är

viktiga och genom forskningen välbelagda.

Enligt KOK ska också BVC i sitt arbete utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

perspektiv genom att förebygga fysisk och psykisk ohälsa, upptäcka och identifiera fysisk,

psykisk och social ohälsa hos barn i förskoleåldern samt förebygga risker i barnets närmiljö.

KOK ställer även krav på samverkan med kommuner men gällande förskolan sträcker det sig

till att omfatta samverkan i frågor som berör hygien och smittskydd. Uppdraget kan med fördel

och enkelhet utvidgas, rimligtvis genom ett tydligare och bredare samarbete mellan BVC och

förskolor i kommunerna runtom i Västra Götalandsregionen.

Med anledning av vad som ovan anförts föreslås regionfullmäktige besluta att uppdra åt

regionstyrelsen

att i enlighet med motionens intention ta initiativ till ett tydligare samarbete mellan

barnavårdscentraler och med de förskolor som finns i kommunerna.

Marith Hesse (M)

Vänersborg, den 18 september 2012

Denna motion kom till genom vår Hälsogrupp. I RF 130924 fick vi bifall på att- satsen om Hälsostipendium  (Hälsopris besvarades med bortförklaringar…)

Motion ang instiftande av Västra Götalandsregionens årliga hälsopris samt stipendier

 

Västra Götalandsregionen delar ut en rad olika priser, utmärkelser och stipendium. Bland dessa märks bland annat kulturpriset och miljö- och handikappidrottsstipendierna. Priserna och stipendierna är i sig lovvärda då de lyfter fram och uppmuntrar olika insatser inom respektive område. Något motsvarande pris saknas dock inom ett för regionen centralt område, nämligen inom hälsoområdet.

Det skulle vara betydelsefullt för hälsoarbetet runtom i Västsverige om regionen årligen delade ut ett hälsopris och stipendier som uppmuntrar nyskapande och inspirerande åtgärder som på ett positivt påverkar hälsan i vårt område. Genom att uppmärksamma goda hälsofrämjande exempel inom regionen kan fler inspireras att anstränga sig mer för att förbättra hälsoläget hos sig själv och andra.

Hälsopriset bör kunna gå till en eller delas av flera personer eller aktörer som utmärkt sig inom det hälsofrämjande arbetet. Priset kan tillfalla såväl Västra Götalandsregionens egen personal och egna institutioner som externa personer och aktörer. Viktigt är dock att det finns västsvenskt fokus när pristagarna utses. På samma sätt som exempelvis handikappidrottsstipendiaterna utses av Rättighets- kommittén skulle Folkhälsokommittén kunna vara den instans som utser hälsopristagarna. Lämpligt utdelningstillfälle är i samband med något av regionfullmäktiges sammanträden. En prissumma i paritet med övriga priser som utdelas av Västra Götalandsregionen bör även ingå då det ökar den prestige som ett dylikt pris för med sig.

Detsamma gäller även hälsostipendierna som till skillnad från priset bör sökas av intresserade personer, organisationer eller andra. Även stipendierna bör ligga i paritet med övriga stipendier som region delar ut.

Med anledning av vad som ovan anförts föreslås regionfullmäktige besluta

att      Västra Götalandsregionen inrättar ett årligen utdelat hälsopris samt

att       inrätta ett årligen utdelat stipendie i enlighet med motionens intentioner.

Vänersborg, X november 2012

Marith Hesse (M)               Kristina Holmgren (M)

Ingrid Jarlsson (M)

Motion till regionfullmäktige

 Motion ang samarbete mellan Västra Götalandsregionen och Samhall     BIFALLEN I RF 16 April 2013

Arbete är en viktig grund för en god hälsa men idag står många människor med funktionshinder dessvärre långt från arbetsmarknad och arbetsgemenskap. Situationen skulle dock kunna vara en annan.

Det finns goda exempel på socialt ansvarstagande bland privata arbetsgivare. Bland de mer välkända exemplen återfinns en stor matkedja och en stor snabbmatskedja. De offentliga arbetsgivarna i Sverige har mycket att både lära och arbeta vidare med. Så också Västra Götalandsregionen, en av Sveriges större arbetsgivare.

Regionen arbetar förvisso redan idag med en del projekt för att erbjuda funktionshindrade arbete. Under tre år har regionen bland annat satsat 30 miljoner kronor på de delregionala så kallade noderna som har till uppgift att hjälpa funktionshindrade till arbete.

Samhall är en välkänd aktör på området som arbetar för att öka välfärden och samtidigt bryta utanförskap och arbetslöshet. Regering avsätter varje år 4,4 miljarder kronor till Samhalls verksamhet som idag består av ca 22 000 anställda.

Enligt Samhall råder ingen brist på pengar däremot menar bland annat ledande personer inom Samhall att det finns brist på idéer om hur man ska kunna få ut fler på arbetsmarknaden. Med det som utgångspunkt borde det finnas goda möjligheter för Västra Götalandsregionen till att starta ett brett samarbete med Samhall för att hjälpa människor in på arbetsmarknaden.

Med anledning av vad som ovan anförts föreslås regionfullmäktige besluta

att      utreda hur regionen kan samarbeta med Samhall i framtiden för att hjälpa fler människor att komma i arbete och arbetsgemenskap.

Marith Hesse (M)

Vänersborg, den 22 oktober 2012

Denna Motion ville även Anders G Hökmark vara med på vilket han naturligtvis fick och vilket även gjorde mig glad:)

Kommentera