Varför betala för det som ej fungerar..

Detta är rubriken i dagens ledare i GP. Att känna förtroende för och ett mervärde i de skattepengar man betalar varje månad, är en förutsättning för ett fungerande välfärdssamhälle där man som invånare Vill betala skatt, och vill använda sig av “vita” jobb, och där man litar på att samhället kommer att leverera en fullgod tjänst när man så behöver det (ex sjukvård). Precis som man skriver handlar inte sänkt skatt om att slakta välfärden utan om att tvinga fram prioriteringar Vilket borde leda till att välfärdens kärna, och grund prioriteras framför ex “gratis” busskort, gratis bad, finansiering av genusprojekt mm mm Partille är ett strålande exempel på en kommun som tydligt haft en strategi att hålla nere skatten och inte lagt invånarnas pengar på en massa lull lull. Under hösten såg jag en undersökning som tittade på detta och där låg Partille i topp av de kommuner som kunde spara minst, då skattepengarna gick till det som de borde dvs välfärdens kärna.

Med tanke på ökade kostnader kopplade till flyktingsituationen, en allt åldrande befolkning, risken att många människor ej kommer integreras utan stå utanför samhället mm Så kommer frågor och funderingar kring skatten och hur vi använder invånarnas skattemedel att bli än viktigare. Detta är grunden i välfärdsstaten och påverkar precis ALLT varför nyttjande av våra skattemedel och effektiviteten i hur vi nyttjar dem alltid vara närvarande. På något sätt känns det som att samhället över tid fått rulla på och man har inte vågat ta de nödvändiga steg man borde tagit, och gjort de reformer som skulle behövts. Att tro att allt ska fortsätta som tidigare är en chimär- Med ständigt högre krav, möjligheten att göra mer, högre löner mm Är det inte svårt att se att notan Inte går ihop i slutändan…

De olika system vi har måste hänga med i den samtid vi lever i. Idag går utvecklingen oerhört fort framförallt inom digitaliseringen, men även världen förändras… Ta ex våra “fattigpensionärer”. Idag har många, flertalet kvinnor, pensionärer en pension under EU´s fattigdomsgräns. Både skrämmande och skämmigt! Där klickar verkligen dagens system Med hur förutsättningarna var när dessa kvinnor var hemma med barnen på heltid under många år, för att sedan kanske jobba halvtid under ett visst antal år. Detta var inget konstigt på 50,60, 70-talet utan snarare en Norm. För detta straffas idag dessa pensionärer! System måste rimma bättre med den samtid de avser, men vara kopplade till hur förutsättningarna tidigare var. Samma sak gäller föräldraförsäkring, pensioner mm för de som kommit till vårt land på senare tid. Det är helt orimligt att man ska få full access till system man inte varit med och bidragit till! För mig så är det egentligen en rättvise fråga Som inte endast hänger ihop med antalet människor som kommer hit!

Vi, Sverige, måste fundera på vilket vägval vi vill göra. Hålla fast vid de strukturer vi har, och jobba med dem så att de blir mer rättvisa,förändras över tid och där vi inte slösar med våra gemensamma pengar Eller tänka helt nytt. Jag tror dock inte att politiken, eller svenska folket för den delen är redo för att tänka nytt Och genomföra nya stora reformer vilka skulle uppfattas som att vi övergav de grundläggande system som Sverige idag vilar på.