Hur långt är vi villiga att gå

Under en dag i september kom 1 300 personer till Sverige för att söka asyl. I september sökte totalt 24 306 personer asyl i Sverige, och hittills i år har 73 000 personer sökt. Av dessa är ca 14 000 ensamkommande flyktingbarn. Den budget som regeringen presenterade i september i år är baserad på en helårsprognos på 74 000 personer och det är lätt att konstatera att den prognosen redan spruckit.Den 22 oktober kommer Migrationsverket att presentera en ny prognos. Man kan redan nu konstatera att de 17,4 miljarder (19,4 miljarder 2016) som är avsatta för migration i år inte kommer att räcka. Utöver detta beräknas nyanländas etablering att kosta 15,8 miljarder kronor i år och 20,7 miljarder 2016. Därtill (antar jag) kommer den anhörighetsinvandring som kommer att ske då flera av de ensamkommande barnens familjer kommer.

Att detta kommer att få konsekvenser för vårt välfärdssystem är enkelt att räkna ut Men något man inte verkar vilja prata om. Detta är oroande då jag möter allt fler människor som påtalar sin genuina oro inför detta. En oro jag delar Men ser och hör väldigt lite om i det “politiska rummet”. Där verkar man hellre vilja måla upp en bild av att våra gemensamma resurser är oändliga, och man har väldigt lite respekt inför det faktum att det är arbetande människors surt förvärvade pengar som är stommen för det välfärdssystem vi har. Var är respekten för det välfärdssystem vi har idag, kunskapen om hur det byggts upp och förståelsen för hur det upprätthålls?

När man uttrycker sin oro inför att av det man betalar in kommer man själv få ut allt mindre, i form av “minskad välfärd” riskerar man att uppfattas som ogin,egoistisk och osolidarisk Men frågorna kvarstår: Hur kommer framtiden se ut? Hur stora påfrestningar klarar vårt välfärdssystem av utan att krackelera än mer och förändras till något annat än det system man växt upp med och känt trygghet och stolthet över? Hur ska vi klara bostäder, skolan, äldreomsorgen, sjukvården Ja livet och våra välfärdssystem så som vi känner och ställer krav på dom idag?

Jag önskar jag hade svaren på hur detta ska hanteras Men jag kan konstatera att “stoppa huvudet i sanden tekniken” inte kommer att fungera! Jag säger inte heller att det är fel att ge avkall på en del av den trygghet vi har i form av diverse “försäkringssystem”, “I-lands problem” mm Men jag menar att jag förordar en tydlighet Med vilka val och vägar vi står inför och vilka konsekvenser det får för gemene man Då man enkelt kan konstatera att man kan inte både ha kakan och äta den……

Källa: Dagens Industri